Slör är ju alltid trevligt, bra fart och ingen krängning. Men det kan också vara enerverande när vinden inte är så stark och det ligger kvar gammal sjö. Vinden slås ur förseglet ideligen och det slänger och slår i det mesta.
Just så tycker jag att det varit i alltför hög grad med 33:a. Jag har samtidigt retat mej på att genuaskotet ligger och skaver mot mantåget vid öppnare bogar. Det är så pass att skotpunkten påverkas, seglet har inte verkat få sin egentliga form pga detta.
Har börjat ana ett samband mellan detta och slörproblemen. På väg hem från Köpenhamn igår testade jag att dra skotet så att det gick in i blocket under mantåget istället för över. Vi skulle få från slör till strax över halvvind under vägen så det borde kunna fungera.
Det gick helt suveränt bra, skothornet kom en bra bit ut, seglet fick bra form och säckade bara lite när vinden någon enstaka gång vred mot läns.
Fler än vi borde ha (haft) detta problem, eller? Faktum är att skotet ligger och gnager mot mantåget mer eller mindre hela tiden utom på dikt bidevind.
Kanske skulle det funka att ha skotet draget så här permanent men då kommer man å andra sidan att få svårt att skota in det lilla sista på bidevind.
Hur gör ni andra? Dubbla skot skulle kunna vara en lösning men det blir mycket som tynger ner seglet i lätt vind.
Kanske är detta en sån där självklar fråga som "alla" vet svaret på men det har jag isf totalt missat!
/p