Allegro 27
Contents
Allmänt
Allegro 27 är en drygt åtta meter lång segelbåt av så kallad kostertyp, vilket gör att den är förhållandevis grundgående, tämligen bred och framför allt har den en spetsgattad akter. Den är byggd i plast, med en utanpåliggande, lång, köl i järn. För ökad stabilitet har den en rundad anslutning mellan fribord och däck, ett så kallat valdäck. Riggen är oftast i aluminium och den har 31 kvm segelyta. Den är försedd med inombordsmotor, oftast en diesel på 8 hk eller mer. Den har fem kojer, pentry, oftast toa.
Historia
Kosterbåten har sitt ursprung i bohuslänska öppna fiskebåtar från kosteröarna som i slutet av 1890-talet började komma ur bruk och därför köptes som fritidsbåtar av framför allt arbetare och lägre tjänstemän i Göteborg. Framväxten av den "moderna" kosterbåten efter kriget har mycket präglats av entusiaster i Segelsällskapet Fram i Göteborg som grundades redan 1896. Se SS Fram. Parallellt med Fram verkar också SKBF - Svenska Kosterbåtsförbundet, för att värna kosterbåtstraditionen.
Allegro 27:an kom till som det vinnande förslaget i en konstruktionspristävling för kosterbåtar i 25 kvadratmetersklassen 1967 som Kosterbåtsförbundet anordnade. Konstruktör var Lars-Olof Norlin och prototypen tillverkades av Gunnar Nielsen i Nyköping. Den blev klar under hösten och provseglades av Gunnar Hildebrand och Stig Gustafsson från SKBF som var mycket positiva. "Båtens rörelse ingav de ombordvarande en känsla av att segla en större båt. Konstruktören har lyckats med konststycket att få en mycket formstyv båt, lätt på rodret även under segling i krängt läge."
Under 1968 började den serietillverkas av Nielsens båtbyggeri och under året byggdes elva båtar varefter man året därpå byggde ytterligare cirka femton. På varvet arbetade ett 20-tal anställda, bl.a. Åke Mattsson. På våren 1970 färdigställde man Allegro nr 100 men i juli försattes Nielsens Båt AB i konkurs.
L O Norlin bildade då ACVA-BÅT AB i Nyköping och tog över produktionen 1968. ACVA var en förkortning av Allegro, Cresendo, Vivace och Adagio, dvs namnen på Norlins konstruktioner. Basinredningen utfördes i plast med förlängda kojer och pentry i plast. Med början 1971 erbjöds formarna till självbyggare med gott resultat. 1973 ändrades namnen på Norlins produktion så Vivace döps om till Allegro 33 och Allegron till Allegro 27. Båttypen blev populär. Allegro 27 nr 200 tillverkades på våren 1974 och båt nr 300 blev klar 1978. Den sista båten tillverkades 1982.
(Källa: Allegro-nytt samt Göran Forsströms hemsida om May Be II)
Ruff
På de flesta Allegro 27:orna är ruffen försedd med ovanligt mycket trä i inredning och skott. Det ger ett ombonat, och lite träbåtsliknande intryck. Direkt till babord finns pentry i form av kök och förvaringsutrymmen. Två diskhoar sitter ovanför motorrummet och utgör det översta trappsteget ner i ruffen. Det är en okonventionell men praktisk lösning då man behändigt kan stå och diska, rak i ryggen och med öppen skjutlucka. Till styrbord finns i originalversionen en stickkoj, inte sällan omgjord till navigationsbord och stuvutrymme. Det är inte riktigt ståhöjd i ruffen vilket kan vara besvärande om man är lång.
Två kojer i form av soffor med fällbara ryggar finns i ruffen. I förpiken rymms två personer, men det blir smalt vid fötterna för vuxna. Stickkojen är mycket rymlig om man bara krånglat sig ner i den. Stuvfack finns under kojerna, i durken och under förpiken (segelstuv). I vissa båtar finns också hyllor under skarndäcken, ovanför soffornas ryggstöd. Utformningen varierar.
För om ett skott som bär upp masten, ligger en separat toalett på barbordsidan. Garderoben ligger mitt emot på styrbordssidan och rymmer ibland en värmare. Den är smal men djup.
Sittbrunn
Sittbrunnen har en traditionell utformning med två långsides belägna bänkar mitt emot varandra. Den är som på alla kosterbåtar förhållandevis trång och framför allt roderplatsen blir inklämd mellan de infallande båtsidorna och storskotskenan som delar av sittbrunnen. Det här gör det svårt att verkligen få plats för de fem besättningsmedlemmar som förväntas använda kojerna. Det krävs att de är småväxta och gillar att sitta intimt. Den begränsade ytan ger dock den fördelen att båten är lätt att manövrera själv. Det är lätt att nå vinschar för skot och rigg liksom man kommer åt ankare, fendertar och tåg vid tilläggning, då stuvfack i aktern och under barbords toft är lättåtkomliga och rymliga.
Däck
Det mest anmärkningsvärda med däcken på Allegro 27 är att båten är valdäckad, om än rätt måttligt och försedd med en sarg som gör att det inte påverkar rörelser på däck. Fördäcket är rätt normalt för en båt i den här storleken. Utformningen med pulpit och eventuell peke varierar. Skarndäcken är också hyfsat rymliga längs med ruffen men smalnar av i höjd med sittbrunnen till följd av kosteraktern. Akterdäcket består i stort sett av en lucka till ett stuvfack och är mycket begränsat. I gengäld är det på de flesta båtar inramat av en akterpulpit som ibland kan begränsa vändradien men som ger möjlighet till att fästa diverse utrustning i närheten av rorsmannen.
Segla
Allegroklubbens tidigare ordförande Anna-Karin Wase beskriver styrkorna och svagheterna hos Allegrobåtarna som "Allegrobåtens största fördelar är säkerhet, bekvämlighet och dess goda seglingsegenskaper - inte minst på öppet hav. I en Allegrobåt kan man känna sig trygg i vetskap om att det inte finns några fel i grundkonstruktionen som kan orsaka haveri. Man kan leva ett trivsamt liv ombord även under långsegling, laga mat, baka och gå på toa utan alltför akrobatiska övningar. Båten rör sig så fint i vattnet, även i grov sjö, att man mår bra och kan vila på frivakterna."
Mer blandad i sin värdering är Curt Gelin i sin klassiska båtöversikt "500 Segelbåtar i test" (Nautiska förlaget 2005): ”Seglingsegenskaperna är goda för en tung, långkölad 27-fotare. Underskuret förskepp övervinner långkölarnas traditionella lovgirighet. Allegro 27 är därför relativt välbalanserad och ligger lagom bestämt på rodret, något som ger utmärkt kontakt med båten. Kursstabiliteten är utmärkt och en stor tillgång på långfärd.
I hård vind är järnkölen något för lätt och djupgåendet för litet. Liksom många långkölare har båten således inte den för oceansegling önskvärda slutstyvheten. Räkna med rejäl avdrift och stor krängning även med små segel i frisk vind. Kosteraktern gräver i grov akterlig sjö. Båten lyfter dåligt, vilket ökar risken för att skeppa in sjö över aktern. Å andra sidan är sittbrunnen liten, så att den viktiga långskeppsstabiliteten ändå inte äventyras. Vändradien är stor, större än normalt för långkölade segelbåtar eftersom rorkulten tar i akterpulpiten och begränsar manöverförmågan.” Men även Gelin finner Allegro 27:an konstruktionsmässigt robust och utan speciella fel.
De flesta allegroägare tycker nog att både Wase och Gelin har rätt i sina beskrivningar av Allegro 27:an - båten uppför sig som en långfärdsbåt men är förvånansvärt vek för att vara känd som "den lilla jordenruntseglaren". För den som INTE tänkt sig segla jorden runt i en drygt åtta meter lång båt ger kombinationen av liten båt och sjövärdighet däremot ett antal fördelar i hemmavattnen. Den blir här en bra östersjöbåt, tillräckligt sjösäker för de öppna etapperna och samtidigt en hyfsat lättseglad skärgårdsbåt. Att det trots allt rör sig om en 60-talskonstruktion ger ju begränsningar som ska vägas mot det ofta måttliga priset för de idag rätt gamla båtarna. De uppenbara nackdelarna ligger kanske främst i manöverdugligheten i hamnar och trånga passager. Vändradien är som sagt stor och det kan vara äventyrligt att backa i trånga hamnar då kombinationen lång köl och ibland underdimnesionerad motor gör den svårstyrd om det blåser lite.
Anmärkningsvärda resor med Allegro 27:or
s/y Asiak, med familjen von Heine, seglade till Västindien 1971.
s/y Barina, seglade Jorden runt 1994-99.
Allegro 27 i litteraturen
Alfvén, Inger. "s/y Glädjen" Stockholm 1979 (filmatiserad 1989).
Boken handlar om ett par som ska göra en atlantsegling för att lappa ihop sitt äktenskap. Till detta skaffar de en gammal båt som redan en gång tidigare använts av en familj som försökt lösa sina familjeproblem med hjälp av båten. Den senare kvinnans sökande och funderande kring den första familjens resa ger två parallella historier i boken. I den första seglatsen förolyckas både mannen och en son. I den andra seglatsen klarar de sig, även här tack vare kvinnans slutliga mod.
Forsell, Elsmari. "Vi älskar att segla" Stockholm 1989.
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (ill). "Friskt vågat : med S/Y Optimal till Medelhavet" Stockholm 1991.
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (foto). "Vårt liv ombord" Stockholm 2006.
(Ni som läst någon av de här böckerna, om de nu handlar om just Allegro 27, kan väl skriva något om dem. Ni som hittat några andra böcker om Allegro 27:or kan väl skriva om dem.)
Tekniska data
Konstruktion: Skrov och däck i glasfiberarmerad polyester enligt handuppläggningsmodellen. Skrov i enkellaminat, däck och rufftak i sandwichkonstruktion. Rostfria kölbultar.
| Längd överallt: | 8,03 m |
| Längd i vattenlinjen: | 7,32 m |
| Bredd: | 2,76 m |
| Djupgående: | 1,25 m |
| Deplacement: | 3,0 / 3,4 ton |
| Kölvikt: | 1,3 ton |
| Segelyta: | 31 kvm |
| Rigg: | Masthead - stående på rufftak |
| Kojplatser: | 5 |
| Ruffhöjd: | ~ 1,70 m |
| Lystal: | 1,0 |
| Motor: | Volvo Penta MD7 13Hk, Yanmar 8Hk |
| Konstruktör: | Lars Olof Norlin |
