<?xml version="1.0"?>
<feed xmlns="http://www.w3.org/2005/Atom" xml:lang="en">
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Ivalu</id>
		<title>Allegroklubbens Wiki - User contributions [en]</title>
		<link rel="self" type="application/atom+xml" href="http://allegroklubben.se/wiki/api.php?action=feedcontributions&amp;feedformat=atom&amp;user=Ivalu"/>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Special:Contributions/Ivalu"/>
		<updated>2026-10-24T12:16:06Z</updated>
		<subtitle>User contributions</subtitle>
		<generator>MediaWiki 1.26.2</generator>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2730</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2730"/>
				<updated>2017-03-03T14:06:25Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Ägare */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[image:Ivalu@edstorp.jpg|thumb|Ivalu vid hemmabojen i Edstorpaviken, Blekinge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Järnavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Lund&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens], [http://www.sxk.se/content/blekingekretsen-1/ Blekingekretsens] och [http://www.jss.n.nu/ JSSs], flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla, liksom de läderklädda sofforna/kojerna midskepps.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster, med en och annan avstickare till Österlen. [http://www.tjaro.com/ Tjärö] är det självklara målet för glass- eller lunchutflykten, men ligger för nära för att segla till. Hela Hällaryds skärgård öster om Karlshamn med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, ger många möjligheter till segling. Öarna utanför Ronneby utgör några av Blekinges pärlor, besök särskilt [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby. Även Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2013 flyttade hon till Järnavik där hon fick ny vinterhamn hos [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskap, JSS]. Sommaren tillbringar hon på svaj i Edstorpaviken i närheten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|thumb|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten extra sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2721</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2721"/>
				<updated>2014-08-16T20:50:53Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[image:Ivalu@edstorp.jpg|thumb|Ivalu vid hemmabojen i Edstorpaviken, Blekinge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Järnavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens], [http://www.sxk.se/content/blekingekretsen-1/ Blekingekretsens] och [http://www.jss.n.nu/ JSSs], flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla, liksom de läderklädda sofforna/kojerna midskepps.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster, med en och annan avstickare till Österlen. [http://www.tjaro.com/ Tjärö] är det självklara målet för glass- eller lunchutflykten, men ligger för nära för att segla till. Hela Hällaryds skärgård öster om Karlshamn med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, ger många möjligheter till segling. Öarna utanför Ronneby utgör några av Blekinges pärlor, besök särskilt [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby. Även Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2013 flyttade hon till Järnavik där hon fick ny vinterhamn hos [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskap, JSS]. Sommaren tillbringar hon på svaj i Edstorpaviken i närheten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|thumb|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten extra sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2720</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2720"/>
				<updated>2014-08-16T20:49:15Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[image:Ivalu@edstorp.jpg|thumb|Ivalu vid hemmabojen i Edstorpaviken, Blekinge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Järnavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens], [http://www.sxk.se/content/blekingekretsen-1/ Blekingekretsens] och [http://www.jss.n.nu/ JSSs], flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla, liksom de läderklädda sofforna/kojerna midskepps.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster, med en och annan avstickare till Österlen. [http://www.tjaro.com/ Tjärö] är det självklara målet för glass- eller lunchutflykten, men ligger för nära för att segla till. Hela Hällaryds skärgård öster om Karlshamn med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, ger många möjligheter till segling. Öarna utanför Ronneby utgör några av Blekinges pärlor, besök särskilt [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby. Även Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2013 flyttade hon till Järnavik där hon fick ny vinterhamn hos [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskap, JSS]. Sommaren tillbringar hon på svaj i Edstorpaviken i närheten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|thumb|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2719</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2719"/>
				<updated>2014-08-16T20:37:29Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Resor */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[image:Ivalu@edstorp.jpg|thumb|Ivalu vid hemmabojen i Edstorpaviken, Blekinge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Järnavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens], [http://www.sxk.se/content/blekingekretsen-1/ Blekingekretsens] och [http://www.jss.n.nu/ JSSs], flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla, liksom de läderklädda sofforna/kojerna midskepps.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster, med en och annan avstickare till Österlen. [http://www.tjaro.com/ Tjärö] är det självklara målet för glass- eller lunchutflykten, men hela Hällaryds skärgård öster om Karlshamn med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, ger många möjligheter till segling. Öarna utanför Ronneby utgör några av Blekinges pärlor, besök särskilt [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby. Även Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2013 flyttade hon till Järnavik där hon fick ny vinterhamn hos [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskap, JSS]. Sommaren tillbringar hon på svaj i en vik i närheten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|thumb|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2718</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2718"/>
				<updated>2014-08-16T20:33:15Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[image:Ivalu@edstorp.jpg|thumb|Ivalu vid hemmabojen i Edstorpaviken, Blekinge]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Järnavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens], [http://www.sxk.se/content/blekingekretsen-1/ Blekingekretsens] och [http://www.jss.n.nu/ JSSs], flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla, liksom de läderklädda sofforna/kojerna midskepps.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster, med en och annan avstickare till Österlen. [http://www.tjaro.com/ Tjärö] är det självklara målet för glass- eller lunchutflykten, men hela Hällaryds skärgård öster om Karlshamn med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, ger många möjligheter till segling. Öarna utanför Ronneby utgör några av Blekinges pärlor, besök särskilt [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby. Även Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2013 flyttade hon till Järnavik där hon fick ny vinterhamn hos [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskap, JSS]. Sommaren tillbringar hon på svaj i en vik i närheten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=File:Ivalu@edstorp.jpg&amp;diff=2717</id>
		<title>File:Ivalu@edstorp.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=File:Ivalu@edstorp.jpg&amp;diff=2717"/>
				<updated>2014-08-16T20:27:33Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2716</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2716"/>
				<updated>2014-05-04T18:43:41Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Resor */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Järnavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens], [http://www.sxk.se/content/blekingekretsen-1/ Blekingekretsens] och [http://www.jss.n.nu/ JSSs], flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla, liksom de läderklädda sofforna/kojerna midskepps.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster, med en och annan avstickare till Österlen. [http://www.tjaro.com/ Tjärö] är det självklara målet för glass- eller lunchutflykten, men hela Hällaryds skärgård öster om Karlshamn med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, ger många möjligheter till segling. Öarna utanför Ronneby utgör några av Blekinges pärlor, besök särskilt [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby. Även Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2013 flyttade hon till Järnavik där hon fick ny vinterhamn hos [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskap, JSS]. Sommaren tillbringar hon på svaj i en vik i närheten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2715</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2715"/>
				<updated>2014-05-04T18:42:21Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Resor */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Järnavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens], [http://www.sxk.se/content/blekingekretsen-1/ Blekingekretsens] och [http://www.jss.n.nu/ JSSs], flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla, liksom de läderklädda sofforna/kojerna midskepps.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster, med en och annan avstickare till Österlen. [http://www.tjaro.com/ Tjärö] är det självklara målet för glass- eller lunchutflykten, men hela Hällaryds skärgård öster om Karlshamn med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, ger många möjligheter till segling. Även öarna utanför Ronneby utgör några av Blekinges pärlor, besök särskilt [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby. Även Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2013 flyttade hon till Järnavik där hon fick ny vinterhamn hos [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskap, JSS]. Sommaren tillbringar hon på svaj i en vik i närheten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2714</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2714"/>
				<updated>2014-05-04T18:27:34Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Båten */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Järnavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens], [http://www.sxk.se/content/blekingekretsen-1/ Blekingekretsens] och [http://www.jss.n.nu/ JSSs], flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla, liksom de läderklädda sofforna/kojerna midskepps.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster. Hällaryds skärgård, med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, utgör det självklara målet för dagsutflykten. Varje år besöks troget Blekinges pärlor som [http://www.tjaro.com/ Tjärö] öster om Karlshamn, [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby, samt Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2013 flyttade hon till Järnavik där hon fick ny vinterhamn hos [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskap, JSS]. Sommaren tillbringar hon på svaj i en vik i närheten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2713</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2713"/>
				<updated>2014-05-04T18:22:03Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Båten */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Järnavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens], Blekingekretsens och [http://www.jss.n.nu/ JSSs], flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla, liksom de läderklädda sofforna/kojerna midskepps.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster. Hällaryds skärgård, med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, utgör det självklara målet för dagsutflykten. Varje år besöks troget Blekinges pärlor som [http://www.tjaro.com/ Tjärö] öster om Karlshamn, [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby, samt Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2013 flyttade hon till Järnavik där hon fick ny vinterhamn hos [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskap, JSS]. Sommaren tillbringar hon på svaj i en vik i närheten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2712</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2712"/>
				<updated>2014-05-04T18:14:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Resor */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Järnavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens], Blekingekretsens och [http://www.jss.n.nu/ JSSs], flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster. Hällaryds skärgård, med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, utgör det självklara målet för dagsutflykten. Varje år besöks troget Blekinges pärlor som [http://www.tjaro.com/ Tjärö] öster om Karlshamn, [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby, samt Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2013 flyttade hon till Järnavik där hon fick ny vinterhamn hos [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskap, JSS]. Sommaren tillbringar hon på svaj i en vik i närheten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2711</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2711"/>
				<updated>2014-05-04T18:12:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Båten */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Järnavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens], Blekingekretsens och [http://www.jss.n.nu/ JSSs], flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster. Hällaryds skärgård, med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, utgör det självklara målet för dagsutflykten. Varje år besöks troget Blekinges pärlor som [http://www.tjaro.com/ Tjärö] öster om Karlshamn, [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby, samt Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2013 flyttade hon till Järnavik där hon fick ny vinterhamn hos [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskap, JSS. Sommaren tillbringar hon på svaj i en vik i närheten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2710</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2710"/>
				<updated>2014-05-04T18:10:45Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Hemmahamn */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Järnavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens], Blekingekretsens och [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskapets], flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster. Hällaryds skärgård, med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, utgör det självklara målet för dagsutflykten. Varje år besöks troget Blekinges pärlor som [http://www.tjaro.com/ Tjärö] öster om Karlshamn, [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby, samt Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2013 flyttade hon till Järnavik där hon fick ny vinterhamn hos [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskap, JSS. Sommaren tillbringar hon på svaj i en vik i närheten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2709</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2709"/>
				<updated>2014-05-04T18:09:34Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Resor */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Jernavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens], Blekingekretsens och [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskapets], flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster. Hällaryds skärgård, med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, utgör det självklara målet för dagsutflykten. Varje år besöks troget Blekinges pärlor som [http://www.tjaro.com/ Tjärö] öster om Karlshamn, [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby, samt Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2013 flyttade hon till Järnavik där hon fick ny vinterhamn hos [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskap, JSS. Sommaren tillbringar hon på svaj i en vik i närheten. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2708</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2708"/>
				<updated>2014-05-04T18:02:31Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Båten */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Jernavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens], Blekingekretsens och [http://www.jss.n.nu/ Jernaviks segelsällskapets], flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster. Hällaryds skärgård, med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, utgör det självklara målet för dagsutflykten. Varje år besöks troget Blekinges pärlor som [http://www.tjaro.com/ Tjärö] öster om Karlshamn, [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby, samt Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2707</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2707"/>
				<updated>2014-05-04T17:59:01Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Hemmahamn */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.jss.n.nu/ Jernavik], Ronneby&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens] och [http://www.svanevik.info/ Svanevik bryggförenings] flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster. Hällaryds skärgård, med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, utgör det självklara målet för dagsutflykten. Varje år besöks troget Blekinges pärlor som [http://www.tjaro.com/ Tjärö] öster om Karlshamn, [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby, samt Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2566</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2566"/>
				<updated>2011-12-26T20:10:37Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Båten */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.svanevik.info/ Svanevik], [http://www.karlshamn.se/Fritid/Smabatshamnar/Vagga_med_omnejd/ Karlshamn]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens] och [http://www.svanevik.info/ Svanevik bryggförenings] flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, en Cobra VHF-radio, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster. Hällaryds skärgård, med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, utgör det självklara målet för dagsutflykten. Varje år besöks troget Blekinges pärlor som [http://www.tjaro.com/ Tjärö] öster om Karlshamn, [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby, samt Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2563</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2563"/>
				<updated>2011-12-18T18:14:42Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Kontakt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.svanevik.info/ Svanevik], [http://www.karlshamn.se/Fritid/Smabatshamnar/Vagga_med_omnejd/ Karlshamn]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens] och [http://www.svanevik.info/ Svanevik bryggförenings] flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster. Hällaryds skärgård, med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, utgör det självklara målet för dagsutflykten. Varje år besöks troget Blekinges pärlor som [http://www.tjaro.com/ Tjärö] öster om Karlshamn, [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby, samt Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF: SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil: 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2562</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2562"/>
				<updated>2011-12-18T18:10:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Kontakt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.svanevik.info/ Svanevik], [http://www.karlshamn.se/Fritid/Smabatshamnar/Vagga_med_omnejd/ Karlshamn]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens] och [http://www.svanevik.info/ Svanevik bryggförenings] flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster. Hällaryds skärgård, med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, utgör det självklara målet för dagsutflykten. Varje år besöks troget Blekinges pärlor som [http://www.tjaro.com/ Tjärö] öster om Karlshamn, [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby, samt Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF SE3199&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S302&amp;diff=2536</id>
		<title>K25S302</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S302&amp;diff=2536"/>
				<updated>2011-10-23T20:07:06Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Hemmahamn */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Darwin.jpg|thumb|Från Darwin mot Filippinerna. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SeaTramp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Netsel Marina Marmaris, Turkiet&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hurghada, Egypten (2010)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Suakin, Sudan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Råå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Södertälje&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Haninge&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stockholms skärgård, någonstans?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Chagos.jpg|thumb| Chagos, Indiska Oceanen. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Cumhur Bostan from Turkey  2010-&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
”Ahmed från Turkiet” 2010 –2010&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Paulina Liljander, Spånga 2009 - 2010&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jörgen Kronqvist 1993 - 2009&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hannu Wennerström, Vendelsö 1982 - 1993&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lennart Hansen, Haninge 1980 – 1982&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Okänd byggare 1976 – 1979?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggåret  för båten är antingen 1976 eller 1979, och den förste ägaren gjorde plastningsjobb och inredning själv. Byggaren skall ha varit en finländare bosatt i Stockholms skärgård, enligt vad som berättats för Jörgen Kronqvist. Det är möjligt att denne ”finländare” är den i SXK:s registrerade ägaren Lennart Hansen från Haninge.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1993 köptes båten i Södertäljetrakten av Jörgen Kronqvist som blev ägare nummer tre, döpte henne till SeaTramp och seglade ner henne till Råå utanför Helsingborg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
”De två ägarna före mig, hade säkert inte varit utanför Stockholms skärgård. Jag kan nämna att säljaren varnade mig mycket inför min hemresa ner till Råå. Utanför skärgården är det farliga saker.” berättar Jörgen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Thailand.jpg|thumb| Lilla PhiPhi Island Thailand. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1997 gav han sig iväg ifrån hemmahamnen i Råå, Helsingborg. Under tolv år seglades hon därefter av Jörgen jorden runt.  Det var en rätt lugn jordenruntsegling men givetvis med många minnen och händelser. Det första storseglet rämnade redan 1997. Några av Jörgens bilder från resan kan ses här intill. I början av 2008 kom han upp genom Röda Havet, men fick problem med backslaget i Sudan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Rull.jpg|thumb| Rullig gång. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Han flög hem till Sverige, och gav upp båten i Suakin, Sudan, varför Paulina Liljander tog chansen att åka ner och hämta henne 2009. Tyvärr fick hon också ge upp henne i början av den tuffa Suezviken och båten lämnades i Abu Tig Marina i El Gouna, Egypten. Det har hon berättat mycket levande om i den artikel som hon publicerade i På Kryss nr 2/2010. Den kan du läsa här i en pdf. Paulina har också en webbsida om projektet. [http://sailingseatramp.wordpress.com/projektet/ Paulinas hemsida om Sea Tramp]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Indian Ocean.jpg|thumb| Idyll på Indiska oceanen. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vintern 2010 såldes båten till Ahmed från Turkiet, som jobbar i Hurghada, Egypten. Pernilla trodde först att han ville behålla båten, men han skulle byta motorn på den och sedan sälja den vidare, kanske ta upp den till Medelhavet och sälja den där. Sannolikt har han gjort det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om bilderna kommenterar Jörgen:&lt;br /&gt;
”Båten är faktiskt välskött vilket syns på bilderna här. Den slående bilden i Paulinas artikel i På kryss, får vi tacka fåglarna i Sudan för. Båten låg några månader och väntade på Paulina. Om du ser på de andra bilderna i Paulinas artikel, ser du att hon ser lite bättre ut. Jag har ofta blivit anklagad av mina långseglarkompisar att vara den som putsar för mycket.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ingen känd signal.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2535</id>
		<title>K25S330</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S330&amp;diff=2535"/>
				<updated>2011-10-23T19:56:23Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Kontakt */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Ivalu segel.jpg|thumb|Ivalu under segel utanför Karlshamn]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://www.svanevik.info/ Svanevik], [http://www.karlshamn.se/Fritid/Smabatshamnar/Vagga_med_omnejd/ Karlshamn]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
2002- Mårten Dunér, Karlshamn&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1990?-2002 Richard Erixon, Sollentuna/Kristianstad&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1982-1990? Annika Lille, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1979-1982 Olle Skarelius, Sollentuna&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båten==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb|På väg hem från Hanö]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggd av Olle Skarelius i Vaxholm 1979-81.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Motor [http://www.yanmar.se/ Yanmar],  SB 8, nr 80092, levererad 1979.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Försedd med rullgenua 1987.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nytt storsegel och rullgenua hos [http://www.hamelsails.com/ Hamel Sails],   2007.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har vit överbyggnad och vitt skrov. Undervattenskroppen är svart. Spray Hood och storsegelkapell är blå. Den är ännu försedd med registreringsnummer DAY 49. Rigg från Benns och segel från Hamel Sails. En gammal blåvit spinnaker sätts vid gynsamma vindar. Seglar under [http://www.miljodata.se/pr/sxk/ Kryssarklubbens] och [http://www.svanevik.info/ Svanevik bryggförenings] flaggor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu utkl.jpg|thumb|Ivalu i hamnen på Utklippan]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Invändigt är ruffen inredd på standardvis med fem kojer, pentry på babordssidan och vask ovanpå motorrummet. Innertak och skottet akterut är täckta med teakribbor, vilket ger en ombonad känsla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Utrustningen är spartansk och anpassad till Ivalus huvudsakligen kustnära tillvaro. För framförandet finns, utöver det vanliga, bara magnetkompass, två ankare, hand-GPS, en lös CTEK-laddare, neddragna fall och segeltrim. För komforten räcker spritkök, toa med tank, en POD-kamin och FM-radio långt, när nu LED-lamporna har gjort biblioteket fritt tillgängligt.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båtens nuvarande namn, Ivalu som hon fick 2002, kommer från en klart läsvärd men lite ålderdomlig roman av den danske sjö- och grönlandsförfattaren Peter Freuchen. För den som tyckte om Peter Hoegs 90-talsbok om &amp;quot;Fröken Smillas känsla för snö&amp;quot; kan det vara intressant att här läsa en annan dansk mans syn på Grönland och grönländska kvinnor, femtio år före Smilla. Men namnet är i vart fall vackert.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Båten har tidigare hetat&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Xperience&amp;quot; eller &amp;quot;Experience&amp;quot; 1990-2002, relaterat till ägarens namn.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Audumla&amp;quot; 1986-1988, vilket är namnet på en fornnordisk urko, vilken gav di till urjätten Ymer (känd som isbrytare), ur vars kropp Oden och hans bröder byggde världen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sina första år tycks båten varit Sollentuna troget, trots olika ägare. Eventuella resor eller äventyr är okända.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu levererades till den nuvarande ägaren vid Hundudden i Stockholm och seglades ner längs kusten till Karlshamn i augusti 2002. Färden kan rekommenderas och ger en god bild av hur begreppet skärgård kan variera sig, även inom Östersjön.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Ivalu Tarno.jpg|thumb|Ivalu vid Yttre Svajan på Tjärö]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Därefter har hon seglat i Blekinge skärgård varje sommar, från Hanö i väster till Utklippan i öster. Hällaryds skärgård, med [http://www.karlshamn.se/Turism/Startsida/Skargarden/Tarno/ Tärnö] i söder, utgör det självklara målet för dagsutflykten. Varje år besöks troget Blekinges pärlor som [http://www.tjaro.com/ Tjärö] öster om Karlshamn, [http://www.karon-ekenas.se/ Karön] invid Ronneby, samt Karlskronas trevliga hamn på [http://www.batsidan.com/hamn/karlskrona_dragso_utkik/ Dragsö].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano fyr.jpg|thumb|Fyren på Hanö sticker upp ur eneskogen på öns topp]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Blekinges stora [http://www.fyr.org/ fyrar], [http://www.hano.nu/ Hanö] och [http://www.sfv.se/cms/sfv/vara_fastigheter/sverige/k_blekinge_lan/Utklippan_Karlskrona.html Utklippan], är båda verkligen värda ett besök. Medan Hanö är en stor ö med både bokskog, hjortar och en liten by med bofast befolkning, är Utklippan endast några skär, bebodda bara av Kryssarklubbens representanter under sommarhalvåret. Båda öarna visar upp mycket speciella miljöer och kan läggas in i din rutt, oavsett om du seglar kustnära eller sträcker längre distanser. Utklippan är en given hamn för långfarare och där trängs avsevärt större segelbåtar i den lilla fiskehamnen än vad man hittar inne i skärgårdshamnarna.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Utklippan_bak.jpg|Utklippan är uthamn för SXK:s blekingekrets]] &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ivalu är alltså en klassisk familjebåt, snarast en rörlig liten sommarstuga för en familj redan bosatt i skärgården. Som sådan är hon ypperlig, lagom stor för att rymma hela familjen om det behövs, samtidigt tillräckligt liten för att ta sig in i de flesta vikar och hamnar. Relativt låga fribord ger närhet till vattnet både vid segling och bad. Långfärdsegenskaperna ger trygghet utomskärs. Hon är också lätt att segla ensam.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
VHF -&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mobil 072-720 12 99&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Talk:Allegro_27&amp;diff=2315</id>
		<title>Talk:Allegro 27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Talk:Allegro_27&amp;diff=2315"/>
				<updated>2010-08-08T20:31:28Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Här kan vi hjälpas åt med att beskriva båttypen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Början på en beskrivning finns på den vanliga [http://www.allegroklubben.se/boats.php?boatsel=allegro27 Allgegrowebben].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Se även [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterb%C3%A5t Kosterbåt].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här har jag byggt vidare på Addagio-sidan och fyllt på lite allt möjligt. Tycker det kan vara kul med lite blandade synpunkter o kommentarer om båten. Därför har jag plockat in lite mer kritiska åsikter, tex från Curt Gelin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad gäller historia. Här kan skrivas betydligt mer, både om traditionella kosterbåtar, modifierade sådana i allmänhet och fr a detaljer från framväxten o tillverkningen av just Allegro 27. För övrigt undrar jag hur många K25or det egentligen finns? Är 365+1 rätt antal eller varför börjar numreringen på 59?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad gäller resor kan ni väl fylla på med berättelser, ni som gjort några långresor. Kan ju räcka med länkar till era hemsidor eller om ni vill lägga det på era respektive båtsidor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad gäller litteraturtips så tog jag något jag hittat på webben. Jag har dock inte läst varken Alfvén eller Forsell så jag är inte helt säker på att de handlar om Allegro 27. Har ni andra böcker som handlar om Allegro 27:or så lägg in dem i listan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad gäller bilder har jag lånat från Våra båtbilder och Foto-09 då jag tycker att den allmänna sidan om Allegro 27 inte ska domineras av just min båt. Men känner någon sin upphovsrätt ifrågasatt så ta bort bilden. /Hälsn Mårten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
how good is K-25 - 2007-12-04&lt;br /&gt;
Have just sailed Allegro 27 around the world. Excellent boat !!! But a small one ;-). Anyone who wants any info on the boat and her ability for long trips can e-mail me at nick.bilinski@gazeta.pl&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nick Bilinski&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bilder - 2006-12-20&lt;br /&gt;
Hej&lt;br /&gt;
Jag har inga bra ritningar, men lite bilder på diverse ombyggnader jag gjort på Euphoria om du vill kan jag mejla dom till dej, eller om jag kan lägga ut dom här på allegrosidan? Jag vet inte om det går.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
m v h Janne Wisten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hej igen, jag har flyttat över kommentarerna hit för att få lite mer liv i den här sidan också. Men wikins underbara möjlighet att gå direkt in o ändra i artikeltexten kvarstår givetvis! ;-) /Hälsn Mårten D&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-------&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nä, nu har jag läst två av Forsells böcker och det var som jag misstänkte, rätt lite Allegro när det kom till kritan. Därför har jag skrivit om texten i Wikin lite för att inte lura någon att läsa för mkt...&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
mvh Mårten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
-------&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2314</id>
		<title>Allegro 27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2314"/>
				<updated>2010-08-07T14:44:46Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Allegro 27 i litteraturen */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Sommarregn.jpg|thumb|Kostern Allegro 27, spetsgattad och med valdäck.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allmänt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är en drygt åtta meter lång segelbåt av så kallad kostertyp, vilket gör att den är förhållandevis grundgående, tämligen bred och framför allt har den en spetsgattad akter. Den är byggd i plast, med en utanpåliggande, lång, köl i järn. För ökad stabilitet har den en rundad anslutning mellan fribord och däck, ett så kallat valdäck. Riggen består av en mastheadmast, stående på rufftaket, som oftast är i aluminium och bär 31 kvm segel. Båten är försedd med inombordsmotor, oftast en diesel på 8 hk eller mer. Den har fem kojer, pentry, oftast toa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:0603 4.png|thumb|Ursprunglig koster, från Nordisk familjebok.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är små, populära långfärdsbåtar som seglat hela vägen runt jorden. Båten är robust byggd med sin utanpåliggande järnköl som gör att en grundstötning aldrig har medfört en skada. Själva skrovet är också kraftigt dimensionerat med förstärkande stringers. Både 27:or och 33:or kan utan svårighet seglas av en person. Båtarna är rymliga och man får plats med oerhört mycket långseglingsutrustning, livflotte, cyklar och andra mer eller mindre nödvändiga attiraljer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterb%C3%A5t Kosterbåten] har sitt ursprung i bohuslänska öppna fiskebåtar från kosteröarna som i slutet av 1890-talet började komma ur bruk och därför köptes som fritidsbåtar av framför allt arbetare och lägre tjänstemän i Göteborg. Framväxten av den &amp;quot;moderna&amp;quot; kosterbåten efter kriget har mycket präglats av entusiaster i Segelsällskapet Fram i Göteborg som grundades redan 1896. Se [http://www.ssfram.com/ SS Fram]. Parallellt med Fram verkar också SKBF - Svenska Kosterbåtsförbundet, för att värna kosterbåtstraditionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27:an kom till som det [http://allegroklubben.se/i/allegro27/Allegro%2027%20historik.pdf vinnande förslaget i en konstruktionspristävling för kosterbåtar] i 25 kvadratmetersklassen 1967 som Kosterbåtsförbundet anordnade. Konstruktör var [http://www.norlinboats.com/ Lars-Olof Norlin] och prototypen tillverkades av Gunnar Nielsen i Nyköping. Den blev klar under hösten och provseglades av Gunnar Hildebrand och Stig Gustafsson från SKBF som var mycket positiva. &amp;quot;Båtens rörelse ingav de ombordvarande en känsla av att segla en större båt. Konstruktören har lyckats med konststycket att få en mycket formstyv båt, lätt på rodret även under segling i krängt läge.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under 1968 började den serietillverkas av Nielsens båtbyggeri och under året byggdes elva båtar varefter man året därpå byggde ytterligare cirka femton. På varvet arbetade ett 20-tal anställda, bl.a. Åke Mattsson. På våren 1970 färdigställde man Allegro nr 100 men i juli försattes Nielsens Båt AB i konkurs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
L O Norlin bildade då ACVA-BÅT AB i Nyköping och tog över produktionen 1968. ACVA var en förkortning av Allegro, Cresendo, Vivace och Adagio, dvs namnen på Norlins konstruktioner. Basinredningen utfördes i plast med förlängda kojer och pentry i plast. Med början 1971	erbjöds formarna till självbyggare med gott resultat. 1973 ändrades namnen på Norlins produktion så Vivace döps om till Allegro 33 och Allegron till Allegro 27. Båttypen blev populär. Allegro 27 nr 200 tillverkades på våren 1974 och båt nr 300 blev klar 1978. Den sista båten tillverkades 1982.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Källa: Allegro-nytt samt Göran Forsströms hemsida om May Be II)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Allegro27.gif|thumb|Vy och plan av Allegro 27]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ruff ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På de flesta Allegro 27:orna är ruffen försedd med ovanligt mycket trä i inredning och skott. Det ger ett ombonat, och lite träbåtsliknande intryck. Direkt till babord finns pentry i form av kök och förvaringsutrymmen. Två diskhoar sitter ovanför motorrummet och utgör det översta trappsteget ner i ruffen. Det är en okonventionell men praktisk lösning då man behändigt kan stå och diska, rak i ryggen och med öppen skjutlucka. Till styrbord finns i originalversionen en stickkoj, inte sällan omgjord till navigationsbord och stuvutrymme. Det är inte riktigt ståhöjd  i ruffen vilket kan vara besvärande om man är lång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två kojer i form av soffor med fällbara ryggar finns i ruffen. I förpiken rymms två personer,&lt;br /&gt;
men det blir smalt vid fötterna för vuxna. Stickkojen är mycket rymlig om man bara krånglat sig ner i den. Stuvfack finns under kojerna, i durken och under förpiken (segelstuv). I vissa båtar finns också hyllor under skarndäcken, ovanför soffornas ryggstöd. Utformningen varierar. Många båtar är byggda med ovanligt många stuvfack och planerade för långsegling. Ändå känns Allegron rymlig att bo i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För om ett skott som bär upp masten, ligger en separat toalett på barbordsidan. Garderoben ligger mitt emot på styrbordssidan och rymmer ibland en värmare. Den är smal men djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sittbrunn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sittbrunnen har en traditionell utformning med två långsides belägna bänkar mitt emot varandra. Den är som på alla kosterbåtar förhållandevis trång och framför allt roderplatsen blir inklämd mellan de infallande båtsidorna och storskotskenan som delar av sittbrunnen. Det här gör det svårt att verkligen få plats för de fem besättningsmedlemmar som förväntas använda kojerna. Det krävs att de är småväxta och gillar att sitta intimt. Den begränsade ytan ger dock den fördelen att båten är lätt att manövrera själv. Det är lätt att nå vinschar för skot och rigg liksom man kommer åt ankare, fendertar och tåg vid tilläggning, då stuvfack i aktern och under barbords toft är lättåtkomliga och rymliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Akter.jpg|thumb|Akterpartiet på en Allegro 27. Notera även valdäckets välvning ovanför sidolisten på båtsidan.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Däck ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mest anmärkningsvärda med däcken på Allegro 27 är att båten är valdäckad, om än rätt måttligt och försedd med en sarg som gör att det inte påverkar rörelser på däck. Fördäcket är rätt normalt för en båt i den här storleken. Utformningen med pulpit och eventuell peke varierar. Skarndäcken är också hyfsat rymliga längs med ruffen men smalnar av i höjd med sittbrunnen till följd av kosteraktern. Akterdäcket består i stort sett av en lucka till ett stuvfack och är mycket begränsat. I gengäld är det på de flesta båtar inramat av en akterpulpit som ibland kan begränsa vändradien men som ger möjlighet till att fästa diverse utrustning i närheten av rorsmannen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Segla ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegroklubbens tidigare ordförande Anna-Karin Wase beskriver styrkorna och svagheterna hos Allegrobåtarna som &amp;quot;Allegrobåtens största fördelar är säkerhet, bekvämlighet och dess goda seglingsegenskaper - inte minst på öppet hav. I en Allegrobåt kan man känna sig trygg i vetskap om att det inte finns några fel i grundkonstruktionen som kan orsaka haveri. Man kan leva ett trivsamt liv ombord även under långsegling, laga mat, baka och gå på toa utan alltför akrobatiska övningar. Båten rör sig så fint i vattnet, även i grov sjö, att man mår bra och kan vila på frivakterna.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Lyra-kryss.jpg|thumb|Allegron Lyra på kryss]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mer blandad i sin värdering är Curt Gelin i sin klassiska båtöversikt &amp;quot;500 Segelbåtar i test&amp;quot; (Nautiska förlaget 2005): ”Seglingsegenskaperna är goda för en tung, långkölad 27-fotare. Underskuret förskepp övervinner långkölarnas traditionella lovgirighet. Allegro 27 är därför relativt välbalanserad och ligger lagom bestämt på rodret, något som ger utmärkt kontakt med båten. Kursstabiliteten är utmärkt och en stor tillgång på långfärd.&lt;br /&gt;
I hård vind är järnkölen något för lätt och djupgåendet för litet. Liksom många långkölare har båten således inte den för oceansegling önskvärda slutstyvheten. Räkna med rejäl avdrift och stor krängning även med små segel i frisk vind. Kosteraktern gräver i grov akterlig sjö. Båten lyfter dåligt, vilket ökar risken för att skeppa in sjö över aktern. Å andra sidan är sittbrunnen liten, så att den viktiga långskeppsstabiliteten ändå inte äventyras. Vändradien är stor, större än normalt för långkölade segelbåtar eftersom rorkulten tar i akterpulpiten och begränsar manöverförmågan.” Men även Gelin finner Allegro 27:an konstruktionsmässigt robust och utan speciella fel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta allegroägare tycker nog att både Wase och Gelin har rätt i sina beskrivningar av Allegro 27:an - båten uppför sig som en långfärdsbåt men är förvånansvärt vek för att vara känd som &amp;quot;den lilla jordenruntseglaren&amp;quot;. För den som INTE tänkt sig segla jorden runt i en drygt åtta meter lång båt ger kombinationen av liten båt och sjövärdighet däremot ett antal fördelar i hemmavattnen. Den blir här en bra östersjöbåt, tillräckligt sjösäker för de öppna etapperna och samtidigt en hyfsat lättseglad skärgårdsbåt. Att det trots allt rör sig om en 60-talskonstruktion ger ju begränsningar som ska vägas mot det ofta måttliga priset för de idag rätt gamla båtarna. De uppenbara nackdelarna ligger kanske främst i manöverdugligheten i hamnar och trånga passager. Vändradien är som sagt stor och det kan vara äventyrligt att backa i trånga hamnar då kombinationen lång köl och ibland underdimnesionerad motor gör den svårstyrd om det blåser lite.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Anmärkningsvärda resor med Allegro 27:or ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Asiak, med familjen von Heine, seglade till Västindien 1971.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Barina, seglade Jorden runt 1994-99.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y SeaTramp, seglades 1997-2008 av Jörgen Kronqvist runt Jorden, från Råå i Skåne till Suakin i Sudan, där han fick problem med backslaget och lämnade henne. Se mer under [[K25S302]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Thailand.jpg|thumb|Sea Tramp vid Lilla PhiPhi Island, Thailand. Foto Jörgen Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y  SeaTramp, fortsattes att seglas av Paulina Liljander sommaren 2009, från Suakin i Sudan, till Abu Tig Marina i El Gouna, Egypten, där idén övergavs att segla båten in i Medelhavet. Historien finns fint beskriven av henne i [http://www.pakryss.se/ På Kryss] nr 2/2010 och på [http://sailingseatramp.wordpress.com/ Paulinas hemsida] om färden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allegro 27 i litteraturen ===&lt;br /&gt;
[[Image:Getxinfo.jpg|thumb|Omslaget till s/y Glädjen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfvén, Inger. &amp;quot;s/y Glädjen&amp;quot; Stockholm 1979 (filmatiserad 1989).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken handlar om ett par som ska göra en atlantsegling för att lappa ihop sitt äktenskap. Till detta skaffar de en gammal båt som redan en gång tidigare använts av en familj som försökt lösa sina familjeproblem med hjälp av båten. Den senare kvinnans sökande och funderande kring den första familjens resa ger två parallella historier i boken. I den första seglatsen förolyckas både mannen och en son. I den andra seglatsen klarar de sig, även här tack vare kvinnans slutliga mod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (ill). &amp;quot;Friskt vågat : med S/Y Optimal till Medelhavet&amp;quot; Stockholm 1991.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Friskt vågat&amp;quot; handlar om författarens och hennes sambos seglatser till, och i, Medelhavet i slutet av 80-talet. Givetvis seglar de, större delen av tiden, sin Allegro 27:a. Boken är en rättfram, opretentiös och framför allt oromantisk reseskildring vars kanske största värde ligger i de rätt omfattande beskrivningarna av långseglarens vedermödor med finansiering, arbete och sociala relationer inför och i samband med långseglingen.&lt;br /&gt;
För Allegro-intresserade är det bestående minnet den entusiastiska beskrivningen av att bo i en Allegro i två år (en redovisad förbättring av pentryt gör en nyfiken), samt jämförelsen mellan långfärdssegling i en Allegro 27:a och en Swan 43:a som utfaller till Allegrons fördel!&lt;br /&gt;
Skildringarna av hamnarnas historia och sevärdheter i Medelhavet är däremot rätt platta och fokuserade på den egna upplevelsen. Vill man fördjupa sig i medelhavshistoria och kultur rekommenderas istället Göran Schildts böcker om seglatserna med Daphne på 40-talet, även om de inte beskriver allegrobåtar. Böckerna är ändå mer aktuella för en läsare idag, trots att de är dubbelt så gamla.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Andrahandsvärde ===&lt;br /&gt;
En begagnad allegrobåt ger extremt mycket valuta för pengarna. Du kan få en 27:a för 150 000 kr med lite tur och med den kan du sedan segla jorden runt 2 personer. Eftersom de flesta båtar är självbyggen varierar standarden på inredningen en del beroende på om det varit en möbelsnickare eller en amatör som hållit i verktygen. Själva plastningen av skroven har dock alltid skett under sakkunnig ledning.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tekniska data ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktion: Skrov och däck i glasfiberarmerad polyester enligt handuppläggningsmodellen. Skrov i enkellaminat, däck och rufftak i sandwichkonstruktion. Rostfria kölbultar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
| Längd överallt: || 8,03 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Längd i vattenlinjen: || 7,32 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Bredd: || 2,76 m 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Djupgående: || 1,25 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Deplacement: || 3,0 / 3,4 ton 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kölvikt: || 1,3 ton&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Segelyta: || 31 kvm 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Rigg: || Masthead - stående på rufftak&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kojplatser: || 5 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Ruffhöjd: || ~ 1,70 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Lystal: || 1,0  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Motor: || Volvo Penta MD7 13Hk, Yanmar 8Hk&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Konstruktör: || Lars Olof Norlin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kommentarer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv dina kommentarer till texten under fliken [discussion] &amp;gt; [edit]. För en diskussion om båtarna, deras skötsel o handhavande, hänvisas till Forumet på Allegroklubbens hemsida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2313</id>
		<title>Allegro 27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2313"/>
				<updated>2010-08-07T14:35:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Allegro 27 i litteraturen */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Sommarregn.jpg|thumb|Kostern Allegro 27, spetsgattad och med valdäck.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allmänt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är en drygt åtta meter lång segelbåt av så kallad kostertyp, vilket gör att den är förhållandevis grundgående, tämligen bred och framför allt har den en spetsgattad akter. Den är byggd i plast, med en utanpåliggande, lång, köl i järn. För ökad stabilitet har den en rundad anslutning mellan fribord och däck, ett så kallat valdäck. Riggen består av en mastheadmast, stående på rufftaket, som oftast är i aluminium och bär 31 kvm segel. Båten är försedd med inombordsmotor, oftast en diesel på 8 hk eller mer. Den har fem kojer, pentry, oftast toa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:0603 4.png|thumb|Ursprunglig koster, från Nordisk familjebok.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är små, populära långfärdsbåtar som seglat hela vägen runt jorden. Båten är robust byggd med sin utanpåliggande järnköl som gör att en grundstötning aldrig har medfört en skada. Själva skrovet är också kraftigt dimensionerat med förstärkande stringers. Både 27:or och 33:or kan utan svårighet seglas av en person. Båtarna är rymliga och man får plats med oerhört mycket långseglingsutrustning, livflotte, cyklar och andra mer eller mindre nödvändiga attiraljer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterb%C3%A5t Kosterbåten] har sitt ursprung i bohuslänska öppna fiskebåtar från kosteröarna som i slutet av 1890-talet började komma ur bruk och därför köptes som fritidsbåtar av framför allt arbetare och lägre tjänstemän i Göteborg. Framväxten av den &amp;quot;moderna&amp;quot; kosterbåten efter kriget har mycket präglats av entusiaster i Segelsällskapet Fram i Göteborg som grundades redan 1896. Se [http://www.ssfram.com/ SS Fram]. Parallellt med Fram verkar också SKBF - Svenska Kosterbåtsförbundet, för att värna kosterbåtstraditionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27:an kom till som det [http://allegroklubben.se/i/allegro27/Allegro%2027%20historik.pdf vinnande förslaget i en konstruktionspristävling för kosterbåtar] i 25 kvadratmetersklassen 1967 som Kosterbåtsförbundet anordnade. Konstruktör var [http://www.norlinboats.com/ Lars-Olof Norlin] och prototypen tillverkades av Gunnar Nielsen i Nyköping. Den blev klar under hösten och provseglades av Gunnar Hildebrand och Stig Gustafsson från SKBF som var mycket positiva. &amp;quot;Båtens rörelse ingav de ombordvarande en känsla av att segla en större båt. Konstruktören har lyckats med konststycket att få en mycket formstyv båt, lätt på rodret även under segling i krängt läge.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under 1968 började den serietillverkas av Nielsens båtbyggeri och under året byggdes elva båtar varefter man året därpå byggde ytterligare cirka femton. På varvet arbetade ett 20-tal anställda, bl.a. Åke Mattsson. På våren 1970 färdigställde man Allegro nr 100 men i juli försattes Nielsens Båt AB i konkurs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
L O Norlin bildade då ACVA-BÅT AB i Nyköping och tog över produktionen 1968. ACVA var en förkortning av Allegro, Cresendo, Vivace och Adagio, dvs namnen på Norlins konstruktioner. Basinredningen utfördes i plast med förlängda kojer och pentry i plast. Med början 1971	erbjöds formarna till självbyggare med gott resultat. 1973 ändrades namnen på Norlins produktion så Vivace döps om till Allegro 33 och Allegron till Allegro 27. Båttypen blev populär. Allegro 27 nr 200 tillverkades på våren 1974 och båt nr 300 blev klar 1978. Den sista båten tillverkades 1982.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Källa: Allegro-nytt samt Göran Forsströms hemsida om May Be II)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Allegro27.gif|thumb|Vy och plan av Allegro 27]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ruff ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På de flesta Allegro 27:orna är ruffen försedd med ovanligt mycket trä i inredning och skott. Det ger ett ombonat, och lite träbåtsliknande intryck. Direkt till babord finns pentry i form av kök och förvaringsutrymmen. Två diskhoar sitter ovanför motorrummet och utgör det översta trappsteget ner i ruffen. Det är en okonventionell men praktisk lösning då man behändigt kan stå och diska, rak i ryggen och med öppen skjutlucka. Till styrbord finns i originalversionen en stickkoj, inte sällan omgjord till navigationsbord och stuvutrymme. Det är inte riktigt ståhöjd  i ruffen vilket kan vara besvärande om man är lång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två kojer i form av soffor med fällbara ryggar finns i ruffen. I förpiken rymms två personer,&lt;br /&gt;
men det blir smalt vid fötterna för vuxna. Stickkojen är mycket rymlig om man bara krånglat sig ner i den. Stuvfack finns under kojerna, i durken och under förpiken (segelstuv). I vissa båtar finns också hyllor under skarndäcken, ovanför soffornas ryggstöd. Utformningen varierar. Många båtar är byggda med ovanligt många stuvfack och planerade för långsegling. Ändå känns Allegron rymlig att bo i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För om ett skott som bär upp masten, ligger en separat toalett på barbordsidan. Garderoben ligger mitt emot på styrbordssidan och rymmer ibland en värmare. Den är smal men djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sittbrunn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sittbrunnen har en traditionell utformning med två långsides belägna bänkar mitt emot varandra. Den är som på alla kosterbåtar förhållandevis trång och framför allt roderplatsen blir inklämd mellan de infallande båtsidorna och storskotskenan som delar av sittbrunnen. Det här gör det svårt att verkligen få plats för de fem besättningsmedlemmar som förväntas använda kojerna. Det krävs att de är småväxta och gillar att sitta intimt. Den begränsade ytan ger dock den fördelen att båten är lätt att manövrera själv. Det är lätt att nå vinschar för skot och rigg liksom man kommer åt ankare, fendertar och tåg vid tilläggning, då stuvfack i aktern och under barbords toft är lättåtkomliga och rymliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Akter.jpg|thumb|Akterpartiet på en Allegro 27. Notera även valdäckets välvning ovanför sidolisten på båtsidan.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Däck ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mest anmärkningsvärda med däcken på Allegro 27 är att båten är valdäckad, om än rätt måttligt och försedd med en sarg som gör att det inte påverkar rörelser på däck. Fördäcket är rätt normalt för en båt i den här storleken. Utformningen med pulpit och eventuell peke varierar. Skarndäcken är också hyfsat rymliga längs med ruffen men smalnar av i höjd med sittbrunnen till följd av kosteraktern. Akterdäcket består i stort sett av en lucka till ett stuvfack och är mycket begränsat. I gengäld är det på de flesta båtar inramat av en akterpulpit som ibland kan begränsa vändradien men som ger möjlighet till att fästa diverse utrustning i närheten av rorsmannen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Segla ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegroklubbens tidigare ordförande Anna-Karin Wase beskriver styrkorna och svagheterna hos Allegrobåtarna som &amp;quot;Allegrobåtens största fördelar är säkerhet, bekvämlighet och dess goda seglingsegenskaper - inte minst på öppet hav. I en Allegrobåt kan man känna sig trygg i vetskap om att det inte finns några fel i grundkonstruktionen som kan orsaka haveri. Man kan leva ett trivsamt liv ombord även under långsegling, laga mat, baka och gå på toa utan alltför akrobatiska övningar. Båten rör sig så fint i vattnet, även i grov sjö, att man mår bra och kan vila på frivakterna.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Lyra-kryss.jpg|thumb|Allegron Lyra på kryss]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mer blandad i sin värdering är Curt Gelin i sin klassiska båtöversikt &amp;quot;500 Segelbåtar i test&amp;quot; (Nautiska förlaget 2005): ”Seglingsegenskaperna är goda för en tung, långkölad 27-fotare. Underskuret förskepp övervinner långkölarnas traditionella lovgirighet. Allegro 27 är därför relativt välbalanserad och ligger lagom bestämt på rodret, något som ger utmärkt kontakt med båten. Kursstabiliteten är utmärkt och en stor tillgång på långfärd.&lt;br /&gt;
I hård vind är järnkölen något för lätt och djupgåendet för litet. Liksom många långkölare har båten således inte den för oceansegling önskvärda slutstyvheten. Räkna med rejäl avdrift och stor krängning även med små segel i frisk vind. Kosteraktern gräver i grov akterlig sjö. Båten lyfter dåligt, vilket ökar risken för att skeppa in sjö över aktern. Å andra sidan är sittbrunnen liten, så att den viktiga långskeppsstabiliteten ändå inte äventyras. Vändradien är stor, större än normalt för långkölade segelbåtar eftersom rorkulten tar i akterpulpiten och begränsar manöverförmågan.” Men även Gelin finner Allegro 27:an konstruktionsmässigt robust och utan speciella fel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta allegroägare tycker nog att både Wase och Gelin har rätt i sina beskrivningar av Allegro 27:an - båten uppför sig som en långfärdsbåt men är förvånansvärt vek för att vara känd som &amp;quot;den lilla jordenruntseglaren&amp;quot;. För den som INTE tänkt sig segla jorden runt i en drygt åtta meter lång båt ger kombinationen av liten båt och sjövärdighet däremot ett antal fördelar i hemmavattnen. Den blir här en bra östersjöbåt, tillräckligt sjösäker för de öppna etapperna och samtidigt en hyfsat lättseglad skärgårdsbåt. Att det trots allt rör sig om en 60-talskonstruktion ger ju begränsningar som ska vägas mot det ofta måttliga priset för de idag rätt gamla båtarna. De uppenbara nackdelarna ligger kanske främst i manöverdugligheten i hamnar och trånga passager. Vändradien är som sagt stor och det kan vara äventyrligt att backa i trånga hamnar då kombinationen lång köl och ibland underdimnesionerad motor gör den svårstyrd om det blåser lite.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Anmärkningsvärda resor med Allegro 27:or ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Asiak, med familjen von Heine, seglade till Västindien 1971.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Barina, seglade Jorden runt 1994-99.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y SeaTramp, seglades 1997-2008 av Jörgen Kronqvist runt Jorden, från Råå i Skåne till Suakin i Sudan, där han fick problem med backslaget och lämnade henne. Se mer under [[K25S302]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Thailand.jpg|thumb|Sea Tramp vid Lilla PhiPhi Island, Thailand. Foto Jörgen Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y  SeaTramp, fortsattes att seglas av Paulina Liljander sommaren 2009, från Suakin i Sudan, till Abu Tig Marina i El Gouna, Egypten, där idén övergavs att segla båten in i Medelhavet. Historien finns fint beskriven av henne i [http://www.pakryss.se/ På Kryss] nr 2/2010 och på [http://sailingseatramp.wordpress.com/ Paulinas hemsida] om färden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allegro 27 i litteraturen ===&lt;br /&gt;
[[Image:Getxinfo.jpg|thumb|Omslaget till s/y Glädjen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfvén, Inger. &amp;quot;s/y Glädjen&amp;quot; Stockholm 1979 (filmatiserad 1989).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken handlar om ett par som ska göra en atlantsegling för att lappa ihop sitt äktenskap. Till detta skaffar de en gammal båt som redan en gång tidigare använts av en familj som försökt lösa sina familjeproblem med hjälp av båten. Den senare kvinnans sökande och funderande kring den första familjens resa ger två parallella historier i boken. I den första seglatsen förolyckas både mannen och en son. I den andra seglatsen klarar de sig, även här tack vare kvinnans slutliga mod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (ill). &amp;quot;Friskt vågat : med S/Y Optimal till Medelhavet&amp;quot; Stockholm 1991.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Friskt vågat&amp;quot; handlar om författarens och hennes sambos seglatser till, och i, Medelhavet i slutet av 80-talet. Givetvis seglar de, större delen av tiden, sin Allegro 27:a. Boken är en rättfram, opretentiös och framför allt oromantisk reseskildring vars kanske största värde ligger i de rätt omfattande beskrivningarna av långseglarens vedermödor med finansiering, arbete och sociala relationer inför och i samband med långseglingen. För Allegro-intresserade är det bestående minnet den entusiastiska beskrivningen av att bo i en Allegro i två år (en redovisad förbättring av pentryt gör en nyfiken), samt jämförelsen mellan långfärdssegling i en Allegro 27:a och en Swan 43:a som utfaller till Allegrons fördel! Skildringarna av hamnarnas historia och sevärdheter i Medelhavet är däremot rätt platta och då även 80-talet nu får anses som något avlägset så rekommenderas istället Göran Schildts seglingsböcker från 40-talet som mer aktuella, om man vill fördjupa sig i medelhavshistoria och kultur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Andrahandsvärde ===&lt;br /&gt;
En begagnad allegrobåt ger extremt mycket valuta för pengarna. Du kan få en 27:a för 150 000 kr med lite tur och med den kan du sedan segla jorden runt 2 personer. Eftersom de flesta båtar är självbyggen varierar standarden på inredningen en del beroende på om det varit en möbelsnickare eller en amatör som hållit i verktygen. Själva plastningen av skroven har dock alltid skett under sakkunnig ledning.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tekniska data ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktion: Skrov och däck i glasfiberarmerad polyester enligt handuppläggningsmodellen. Skrov i enkellaminat, däck och rufftak i sandwichkonstruktion. Rostfria kölbultar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
| Längd överallt: || 8,03 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Längd i vattenlinjen: || 7,32 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Bredd: || 2,76 m 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Djupgående: || 1,25 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Deplacement: || 3,0 / 3,4 ton 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kölvikt: || 1,3 ton&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Segelyta: || 31 kvm 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Rigg: || Masthead - stående på rufftak&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kojplatser: || 5 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Ruffhöjd: || ~ 1,70 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Lystal: || 1,0  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Motor: || Volvo Penta MD7 13Hk, Yanmar 8Hk&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Konstruktör: || Lars Olof Norlin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kommentarer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv dina kommentarer till texten under fliken [discussion] &amp;gt; [edit]. För en diskussion om båtarna, deras skötsel o handhavande, hänvisas till Forumet på Allegroklubbens hemsida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2312</id>
		<title>Allegro 27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2312"/>
				<updated>2010-08-07T14:33:14Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Allegro 27 i litteraturen */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Sommarregn.jpg|thumb|Kostern Allegro 27, spetsgattad och med valdäck.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allmänt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är en drygt åtta meter lång segelbåt av så kallad kostertyp, vilket gör att den är förhållandevis grundgående, tämligen bred och framför allt har den en spetsgattad akter. Den är byggd i plast, med en utanpåliggande, lång, köl i järn. För ökad stabilitet har den en rundad anslutning mellan fribord och däck, ett så kallat valdäck. Riggen består av en mastheadmast, stående på rufftaket, som oftast är i aluminium och bär 31 kvm segel. Båten är försedd med inombordsmotor, oftast en diesel på 8 hk eller mer. Den har fem kojer, pentry, oftast toa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:0603 4.png|thumb|Ursprunglig koster, från Nordisk familjebok.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är små, populära långfärdsbåtar som seglat hela vägen runt jorden. Båten är robust byggd med sin utanpåliggande järnköl som gör att en grundstötning aldrig har medfört en skada. Själva skrovet är också kraftigt dimensionerat med förstärkande stringers. Både 27:or och 33:or kan utan svårighet seglas av en person. Båtarna är rymliga och man får plats med oerhört mycket långseglingsutrustning, livflotte, cyklar och andra mer eller mindre nödvändiga attiraljer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterb%C3%A5t Kosterbåten] har sitt ursprung i bohuslänska öppna fiskebåtar från kosteröarna som i slutet av 1890-talet började komma ur bruk och därför köptes som fritidsbåtar av framför allt arbetare och lägre tjänstemän i Göteborg. Framväxten av den &amp;quot;moderna&amp;quot; kosterbåten efter kriget har mycket präglats av entusiaster i Segelsällskapet Fram i Göteborg som grundades redan 1896. Se [http://www.ssfram.com/ SS Fram]. Parallellt med Fram verkar också SKBF - Svenska Kosterbåtsförbundet, för att värna kosterbåtstraditionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27:an kom till som det [http://allegroklubben.se/i/allegro27/Allegro%2027%20historik.pdf vinnande förslaget i en konstruktionspristävling för kosterbåtar] i 25 kvadratmetersklassen 1967 som Kosterbåtsförbundet anordnade. Konstruktör var [http://www.norlinboats.com/ Lars-Olof Norlin] och prototypen tillverkades av Gunnar Nielsen i Nyköping. Den blev klar under hösten och provseglades av Gunnar Hildebrand och Stig Gustafsson från SKBF som var mycket positiva. &amp;quot;Båtens rörelse ingav de ombordvarande en känsla av att segla en större båt. Konstruktören har lyckats med konststycket att få en mycket formstyv båt, lätt på rodret även under segling i krängt läge.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under 1968 började den serietillverkas av Nielsens båtbyggeri och under året byggdes elva båtar varefter man året därpå byggde ytterligare cirka femton. På varvet arbetade ett 20-tal anställda, bl.a. Åke Mattsson. På våren 1970 färdigställde man Allegro nr 100 men i juli försattes Nielsens Båt AB i konkurs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
L O Norlin bildade då ACVA-BÅT AB i Nyköping och tog över produktionen 1968. ACVA var en förkortning av Allegro, Cresendo, Vivace och Adagio, dvs namnen på Norlins konstruktioner. Basinredningen utfördes i plast med förlängda kojer och pentry i plast. Med början 1971	erbjöds formarna till självbyggare med gott resultat. 1973 ändrades namnen på Norlins produktion så Vivace döps om till Allegro 33 och Allegron till Allegro 27. Båttypen blev populär. Allegro 27 nr 200 tillverkades på våren 1974 och båt nr 300 blev klar 1978. Den sista båten tillverkades 1982.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Källa: Allegro-nytt samt Göran Forsströms hemsida om May Be II)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Allegro27.gif|thumb|Vy och plan av Allegro 27]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ruff ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På de flesta Allegro 27:orna är ruffen försedd med ovanligt mycket trä i inredning och skott. Det ger ett ombonat, och lite träbåtsliknande intryck. Direkt till babord finns pentry i form av kök och förvaringsutrymmen. Två diskhoar sitter ovanför motorrummet och utgör det översta trappsteget ner i ruffen. Det är en okonventionell men praktisk lösning då man behändigt kan stå och diska, rak i ryggen och med öppen skjutlucka. Till styrbord finns i originalversionen en stickkoj, inte sällan omgjord till navigationsbord och stuvutrymme. Det är inte riktigt ståhöjd  i ruffen vilket kan vara besvärande om man är lång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två kojer i form av soffor med fällbara ryggar finns i ruffen. I förpiken rymms två personer,&lt;br /&gt;
men det blir smalt vid fötterna för vuxna. Stickkojen är mycket rymlig om man bara krånglat sig ner i den. Stuvfack finns under kojerna, i durken och under förpiken (segelstuv). I vissa båtar finns också hyllor under skarndäcken, ovanför soffornas ryggstöd. Utformningen varierar. Många båtar är byggda med ovanligt många stuvfack och planerade för långsegling. Ändå känns Allegron rymlig att bo i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För om ett skott som bär upp masten, ligger en separat toalett på barbordsidan. Garderoben ligger mitt emot på styrbordssidan och rymmer ibland en värmare. Den är smal men djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sittbrunn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sittbrunnen har en traditionell utformning med två långsides belägna bänkar mitt emot varandra. Den är som på alla kosterbåtar förhållandevis trång och framför allt roderplatsen blir inklämd mellan de infallande båtsidorna och storskotskenan som delar av sittbrunnen. Det här gör det svårt att verkligen få plats för de fem besättningsmedlemmar som förväntas använda kojerna. Det krävs att de är småväxta och gillar att sitta intimt. Den begränsade ytan ger dock den fördelen att båten är lätt att manövrera själv. Det är lätt att nå vinschar för skot och rigg liksom man kommer åt ankare, fendertar och tåg vid tilläggning, då stuvfack i aktern och under barbords toft är lättåtkomliga och rymliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Akter.jpg|thumb|Akterpartiet på en Allegro 27. Notera även valdäckets välvning ovanför sidolisten på båtsidan.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Däck ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mest anmärkningsvärda med däcken på Allegro 27 är att båten är valdäckad, om än rätt måttligt och försedd med en sarg som gör att det inte påverkar rörelser på däck. Fördäcket är rätt normalt för en båt i den här storleken. Utformningen med pulpit och eventuell peke varierar. Skarndäcken är också hyfsat rymliga längs med ruffen men smalnar av i höjd med sittbrunnen till följd av kosteraktern. Akterdäcket består i stort sett av en lucka till ett stuvfack och är mycket begränsat. I gengäld är det på de flesta båtar inramat av en akterpulpit som ibland kan begränsa vändradien men som ger möjlighet till att fästa diverse utrustning i närheten av rorsmannen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Segla ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegroklubbens tidigare ordförande Anna-Karin Wase beskriver styrkorna och svagheterna hos Allegrobåtarna som &amp;quot;Allegrobåtens största fördelar är säkerhet, bekvämlighet och dess goda seglingsegenskaper - inte minst på öppet hav. I en Allegrobåt kan man känna sig trygg i vetskap om att det inte finns några fel i grundkonstruktionen som kan orsaka haveri. Man kan leva ett trivsamt liv ombord även under långsegling, laga mat, baka och gå på toa utan alltför akrobatiska övningar. Båten rör sig så fint i vattnet, även i grov sjö, att man mår bra och kan vila på frivakterna.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Lyra-kryss.jpg|thumb|Allegron Lyra på kryss]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mer blandad i sin värdering är Curt Gelin i sin klassiska båtöversikt &amp;quot;500 Segelbåtar i test&amp;quot; (Nautiska förlaget 2005): ”Seglingsegenskaperna är goda för en tung, långkölad 27-fotare. Underskuret förskepp övervinner långkölarnas traditionella lovgirighet. Allegro 27 är därför relativt välbalanserad och ligger lagom bestämt på rodret, något som ger utmärkt kontakt med båten. Kursstabiliteten är utmärkt och en stor tillgång på långfärd.&lt;br /&gt;
I hård vind är järnkölen något för lätt och djupgåendet för litet. Liksom många långkölare har båten således inte den för oceansegling önskvärda slutstyvheten. Räkna med rejäl avdrift och stor krängning även med små segel i frisk vind. Kosteraktern gräver i grov akterlig sjö. Båten lyfter dåligt, vilket ökar risken för att skeppa in sjö över aktern. Å andra sidan är sittbrunnen liten, så att den viktiga långskeppsstabiliteten ändå inte äventyras. Vändradien är stor, större än normalt för långkölade segelbåtar eftersom rorkulten tar i akterpulpiten och begränsar manöverförmågan.” Men även Gelin finner Allegro 27:an konstruktionsmässigt robust och utan speciella fel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta allegroägare tycker nog att både Wase och Gelin har rätt i sina beskrivningar av Allegro 27:an - båten uppför sig som en långfärdsbåt men är förvånansvärt vek för att vara känd som &amp;quot;den lilla jordenruntseglaren&amp;quot;. För den som INTE tänkt sig segla jorden runt i en drygt åtta meter lång båt ger kombinationen av liten båt och sjövärdighet däremot ett antal fördelar i hemmavattnen. Den blir här en bra östersjöbåt, tillräckligt sjösäker för de öppna etapperna och samtidigt en hyfsat lättseglad skärgårdsbåt. Att det trots allt rör sig om en 60-talskonstruktion ger ju begränsningar som ska vägas mot det ofta måttliga priset för de idag rätt gamla båtarna. De uppenbara nackdelarna ligger kanske främst i manöverdugligheten i hamnar och trånga passager. Vändradien är som sagt stor och det kan vara äventyrligt att backa i trånga hamnar då kombinationen lång köl och ibland underdimnesionerad motor gör den svårstyrd om det blåser lite.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Anmärkningsvärda resor med Allegro 27:or ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Asiak, med familjen von Heine, seglade till Västindien 1971.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Barina, seglade Jorden runt 1994-99.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y SeaTramp, seglades 1997-2008 av Jörgen Kronqvist runt Jorden, från Råå i Skåne till Suakin i Sudan, där han fick problem med backslaget och lämnade henne. Se mer under [[K25S302]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Thailand.jpg|thumb|Sea Tramp vid Lilla PhiPhi Island, Thailand. Foto Jörgen Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y  SeaTramp, fortsattes att seglas av Paulina Liljander sommaren 2009, från Suakin i Sudan, till Abu Tig Marina i El Gouna, Egypten, där idén övergavs att segla båten in i Medelhavet. Historien finns fint beskriven av henne i [http://www.pakryss.se/ På Kryss] nr 2/2010 och på [http://sailingseatramp.wordpress.com/ Paulinas hemsida] om färden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allegro 27 i litteraturen ===&lt;br /&gt;
[[Image:Getxinfo.jpg|thumb|Omslaget till s/y Glädjen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfvén, Inger. &amp;quot;s/y Glädjen&amp;quot; Stockholm 1979 (filmatiserad 1989).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken handlar om ett par som ska göra en atlantsegling för att lappa ihop sitt äktenskap. Till detta skaffar de en gammal båt som redan en gång tidigare använts av en familj som försökt lösa sina familjeproblem med hjälp av båten. Den senare kvinnans sökande och funderande kring den första familjens resa ger två parallella historier i boken. I den första seglatsen förolyckas både mannen och en son. I den andra seglatsen klarar de sig, även här tack vare kvinnans slutliga mod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (ill). &amp;quot;Friskt vågat : med S/Y Optimal till Medelhavet&amp;quot; Stockholm 1991.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Friskt vågat&amp;quot; handlar om författarens och hennes sambos seglatser till, och i, Medelhavet i slutet av 80-talet. Givetvis seglar de, större delen av tiden, sin Allegro 27:a. Boken är en rättfram, opretentiös och framför allt oromantisk reseskildring vars kanske största värde ligger i de rätt omfattande beskrivningarna av långseglarens vedermödor med finansiering, arbete och sociala relationer inför och i samband med långseglingen. För Allegro-intresserade är det bestående minnet den entusiastiska beskrivningen av att bo i en Allegro i två år, samt jämförelse mellan långfärdssegling i en Allegro 27:a och en Swan 43:a som utfaller till Allegrons fördel! Skildringarna av hamnarnas historia och sevärdheter i Medelhavet är däremot rätt platta och då även 80-talet nu får anses som något avlägset så rekommenderas istället Göran Schildts seglingsböcker från 40-talet som mer aktuella, om man vill fördjupa sig i medelhavshistoria och kultur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Andrahandsvärde ===&lt;br /&gt;
En begagnad allegrobåt ger extremt mycket valuta för pengarna. Du kan få en 27:a för 150 000 kr med lite tur och med den kan du sedan segla jorden runt 2 personer. Eftersom de flesta båtar är självbyggen varierar standarden på inredningen en del beroende på om det varit en möbelsnickare eller en amatör som hållit i verktygen. Själva plastningen av skroven har dock alltid skett under sakkunnig ledning.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tekniska data ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktion: Skrov och däck i glasfiberarmerad polyester enligt handuppläggningsmodellen. Skrov i enkellaminat, däck och rufftak i sandwichkonstruktion. Rostfria kölbultar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
| Längd överallt: || 8,03 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Längd i vattenlinjen: || 7,32 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Bredd: || 2,76 m 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Djupgående: || 1,25 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Deplacement: || 3,0 / 3,4 ton 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kölvikt: || 1,3 ton&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Segelyta: || 31 kvm 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Rigg: || Masthead - stående på rufftak&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kojplatser: || 5 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Ruffhöjd: || ~ 1,70 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Lystal: || 1,0  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Motor: || Volvo Penta MD7 13Hk, Yanmar 8Hk&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Konstruktör: || Lars Olof Norlin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kommentarer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv dina kommentarer till texten under fliken [discussion] &amp;gt; [edit]. För en diskussion om båtarna, deras skötsel o handhavande, hänvisas till Forumet på Allegroklubbens hemsida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2311</id>
		<title>Allegro 27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2311"/>
				<updated>2010-08-07T14:31:21Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Allegro 27 i litteraturen */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Sommarregn.jpg|thumb|Kostern Allegro 27, spetsgattad och med valdäck.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allmänt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är en drygt åtta meter lång segelbåt av så kallad kostertyp, vilket gör att den är förhållandevis grundgående, tämligen bred och framför allt har den en spetsgattad akter. Den är byggd i plast, med en utanpåliggande, lång, köl i järn. För ökad stabilitet har den en rundad anslutning mellan fribord och däck, ett så kallat valdäck. Riggen består av en mastheadmast, stående på rufftaket, som oftast är i aluminium och bär 31 kvm segel. Båten är försedd med inombordsmotor, oftast en diesel på 8 hk eller mer. Den har fem kojer, pentry, oftast toa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:0603 4.png|thumb|Ursprunglig koster, från Nordisk familjebok.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är små, populära långfärdsbåtar som seglat hela vägen runt jorden. Båten är robust byggd med sin utanpåliggande järnköl som gör att en grundstötning aldrig har medfört en skada. Själva skrovet är också kraftigt dimensionerat med förstärkande stringers. Både 27:or och 33:or kan utan svårighet seglas av en person. Båtarna är rymliga och man får plats med oerhört mycket långseglingsutrustning, livflotte, cyklar och andra mer eller mindre nödvändiga attiraljer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterb%C3%A5t Kosterbåten] har sitt ursprung i bohuslänska öppna fiskebåtar från kosteröarna som i slutet av 1890-talet började komma ur bruk och därför köptes som fritidsbåtar av framför allt arbetare och lägre tjänstemän i Göteborg. Framväxten av den &amp;quot;moderna&amp;quot; kosterbåten efter kriget har mycket präglats av entusiaster i Segelsällskapet Fram i Göteborg som grundades redan 1896. Se [http://www.ssfram.com/ SS Fram]. Parallellt med Fram verkar också SKBF - Svenska Kosterbåtsförbundet, för att värna kosterbåtstraditionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27:an kom till som det [http://allegroklubben.se/i/allegro27/Allegro%2027%20historik.pdf vinnande förslaget i en konstruktionspristävling för kosterbåtar] i 25 kvadratmetersklassen 1967 som Kosterbåtsförbundet anordnade. Konstruktör var [http://www.norlinboats.com/ Lars-Olof Norlin] och prototypen tillverkades av Gunnar Nielsen i Nyköping. Den blev klar under hösten och provseglades av Gunnar Hildebrand och Stig Gustafsson från SKBF som var mycket positiva. &amp;quot;Båtens rörelse ingav de ombordvarande en känsla av att segla en större båt. Konstruktören har lyckats med konststycket att få en mycket formstyv båt, lätt på rodret även under segling i krängt läge.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under 1968 började den serietillverkas av Nielsens båtbyggeri och under året byggdes elva båtar varefter man året därpå byggde ytterligare cirka femton. På varvet arbetade ett 20-tal anställda, bl.a. Åke Mattsson. På våren 1970 färdigställde man Allegro nr 100 men i juli försattes Nielsens Båt AB i konkurs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
L O Norlin bildade då ACVA-BÅT AB i Nyköping och tog över produktionen 1968. ACVA var en förkortning av Allegro, Cresendo, Vivace och Adagio, dvs namnen på Norlins konstruktioner. Basinredningen utfördes i plast med förlängda kojer och pentry i plast. Med början 1971	erbjöds formarna till självbyggare med gott resultat. 1973 ändrades namnen på Norlins produktion så Vivace döps om till Allegro 33 och Allegron till Allegro 27. Båttypen blev populär. Allegro 27 nr 200 tillverkades på våren 1974 och båt nr 300 blev klar 1978. Den sista båten tillverkades 1982.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Källa: Allegro-nytt samt Göran Forsströms hemsida om May Be II)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Allegro27.gif|thumb|Vy och plan av Allegro 27]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ruff ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På de flesta Allegro 27:orna är ruffen försedd med ovanligt mycket trä i inredning och skott. Det ger ett ombonat, och lite träbåtsliknande intryck. Direkt till babord finns pentry i form av kök och förvaringsutrymmen. Två diskhoar sitter ovanför motorrummet och utgör det översta trappsteget ner i ruffen. Det är en okonventionell men praktisk lösning då man behändigt kan stå och diska, rak i ryggen och med öppen skjutlucka. Till styrbord finns i originalversionen en stickkoj, inte sällan omgjord till navigationsbord och stuvutrymme. Det är inte riktigt ståhöjd  i ruffen vilket kan vara besvärande om man är lång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två kojer i form av soffor med fällbara ryggar finns i ruffen. I förpiken rymms två personer,&lt;br /&gt;
men det blir smalt vid fötterna för vuxna. Stickkojen är mycket rymlig om man bara krånglat sig ner i den. Stuvfack finns under kojerna, i durken och under förpiken (segelstuv). I vissa båtar finns också hyllor under skarndäcken, ovanför soffornas ryggstöd. Utformningen varierar. Många båtar är byggda med ovanligt många stuvfack och planerade för långsegling. Ändå känns Allegron rymlig att bo i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För om ett skott som bär upp masten, ligger en separat toalett på barbordsidan. Garderoben ligger mitt emot på styrbordssidan och rymmer ibland en värmare. Den är smal men djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sittbrunn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sittbrunnen har en traditionell utformning med två långsides belägna bänkar mitt emot varandra. Den är som på alla kosterbåtar förhållandevis trång och framför allt roderplatsen blir inklämd mellan de infallande båtsidorna och storskotskenan som delar av sittbrunnen. Det här gör det svårt att verkligen få plats för de fem besättningsmedlemmar som förväntas använda kojerna. Det krävs att de är småväxta och gillar att sitta intimt. Den begränsade ytan ger dock den fördelen att båten är lätt att manövrera själv. Det är lätt att nå vinschar för skot och rigg liksom man kommer åt ankare, fendertar och tåg vid tilläggning, då stuvfack i aktern och under barbords toft är lättåtkomliga och rymliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Akter.jpg|thumb|Akterpartiet på en Allegro 27. Notera även valdäckets välvning ovanför sidolisten på båtsidan.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Däck ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mest anmärkningsvärda med däcken på Allegro 27 är att båten är valdäckad, om än rätt måttligt och försedd med en sarg som gör att det inte påverkar rörelser på däck. Fördäcket är rätt normalt för en båt i den här storleken. Utformningen med pulpit och eventuell peke varierar. Skarndäcken är också hyfsat rymliga längs med ruffen men smalnar av i höjd med sittbrunnen till följd av kosteraktern. Akterdäcket består i stort sett av en lucka till ett stuvfack och är mycket begränsat. I gengäld är det på de flesta båtar inramat av en akterpulpit som ibland kan begränsa vändradien men som ger möjlighet till att fästa diverse utrustning i närheten av rorsmannen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Segla ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegroklubbens tidigare ordförande Anna-Karin Wase beskriver styrkorna och svagheterna hos Allegrobåtarna som &amp;quot;Allegrobåtens största fördelar är säkerhet, bekvämlighet och dess goda seglingsegenskaper - inte minst på öppet hav. I en Allegrobåt kan man känna sig trygg i vetskap om att det inte finns några fel i grundkonstruktionen som kan orsaka haveri. Man kan leva ett trivsamt liv ombord även under långsegling, laga mat, baka och gå på toa utan alltför akrobatiska övningar. Båten rör sig så fint i vattnet, även i grov sjö, att man mår bra och kan vila på frivakterna.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Lyra-kryss.jpg|thumb|Allegron Lyra på kryss]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mer blandad i sin värdering är Curt Gelin i sin klassiska båtöversikt &amp;quot;500 Segelbåtar i test&amp;quot; (Nautiska förlaget 2005): ”Seglingsegenskaperna är goda för en tung, långkölad 27-fotare. Underskuret förskepp övervinner långkölarnas traditionella lovgirighet. Allegro 27 är därför relativt välbalanserad och ligger lagom bestämt på rodret, något som ger utmärkt kontakt med båten. Kursstabiliteten är utmärkt och en stor tillgång på långfärd.&lt;br /&gt;
I hård vind är järnkölen något för lätt och djupgåendet för litet. Liksom många långkölare har båten således inte den för oceansegling önskvärda slutstyvheten. Räkna med rejäl avdrift och stor krängning även med små segel i frisk vind. Kosteraktern gräver i grov akterlig sjö. Båten lyfter dåligt, vilket ökar risken för att skeppa in sjö över aktern. Å andra sidan är sittbrunnen liten, så att den viktiga långskeppsstabiliteten ändå inte äventyras. Vändradien är stor, större än normalt för långkölade segelbåtar eftersom rorkulten tar i akterpulpiten och begränsar manöverförmågan.” Men även Gelin finner Allegro 27:an konstruktionsmässigt robust och utan speciella fel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta allegroägare tycker nog att både Wase och Gelin har rätt i sina beskrivningar av Allegro 27:an - båten uppför sig som en långfärdsbåt men är förvånansvärt vek för att vara känd som &amp;quot;den lilla jordenruntseglaren&amp;quot;. För den som INTE tänkt sig segla jorden runt i en drygt åtta meter lång båt ger kombinationen av liten båt och sjövärdighet däremot ett antal fördelar i hemmavattnen. Den blir här en bra östersjöbåt, tillräckligt sjösäker för de öppna etapperna och samtidigt en hyfsat lättseglad skärgårdsbåt. Att det trots allt rör sig om en 60-talskonstruktion ger ju begränsningar som ska vägas mot det ofta måttliga priset för de idag rätt gamla båtarna. De uppenbara nackdelarna ligger kanske främst i manöverdugligheten i hamnar och trånga passager. Vändradien är som sagt stor och det kan vara äventyrligt att backa i trånga hamnar då kombinationen lång köl och ibland underdimnesionerad motor gör den svårstyrd om det blåser lite.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Anmärkningsvärda resor med Allegro 27:or ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Asiak, med familjen von Heine, seglade till Västindien 1971.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Barina, seglade Jorden runt 1994-99.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y SeaTramp, seglades 1997-2008 av Jörgen Kronqvist runt Jorden, från Råå i Skåne till Suakin i Sudan, där han fick problem med backslaget och lämnade henne. Se mer under [[K25S302]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Thailand.jpg|thumb|Sea Tramp vid Lilla PhiPhi Island, Thailand. Foto Jörgen Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y  SeaTramp, fortsattes att seglas av Paulina Liljander sommaren 2009, från Suakin i Sudan, till Abu Tig Marina i El Gouna, Egypten, där idén övergavs att segla båten in i Medelhavet. Historien finns fint beskriven av henne i [http://www.pakryss.se/ På Kryss] nr 2/2010 och på [http://sailingseatramp.wordpress.com/ Paulinas hemsida] om färden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allegro 27 i litteraturen ===&lt;br /&gt;
[[Image:Getxinfo.jpg|thumb|Omslaget till s/y Glädjen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfvén, Inger. &amp;quot;s/y Glädjen&amp;quot; Stockholm 1979 (filmatiserad 1989).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken handlar om ett par som ska göra en atlantsegling för att lappa ihop sitt äktenskap. Till detta skaffar de en gammal båt som redan en gång tidigare använts av en familj som försökt lösa sina familjeproblem med hjälp av båten. Den senare kvinnans sökande och funderande kring den första familjens resa ger två parallella historier i boken. I den första seglatsen förolyckas både mannen och en son. I den andra seglatsen klarar de sig, även här tack vare kvinnans slutliga mod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari. &amp;quot;Vi älskar att segla&amp;quot; Stockholm 1989.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (ill). &amp;quot;Friskt vågat : med S/Y Optimal till Medelhavet&amp;quot; Stockholm 1991.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&amp;quot;Friskt vågat&amp;quot; handlar om författarens och hennes sambos seglats till och i Medelhavet i slutet av 80-talet. Givetvis seglar de, större delen av tiden, sin Allegro 27:a. Boken är en rättfram, opretentiös och framför allt oromantisk reseskildring vars kanske största värde ligger i de rätt omfattande beskrivningarna av långseglarens vedermödor med finansiering, arbete och sociala relationer inför och i samband med långseglingen. För Allegro-intresserade är det bestående minnet den entusiastiska beskrivningen av att bo i en Allegro i två år, samt jämförelse mellan långfärdssegling i en Allegro 27:a och en Swan 43:a som utfaller till Allegrons fördel! Skildringarna av hamnarnas historia och sevärdheter i Medelhavet är däremot rätt platta och då även 80-talet nu får anses som något avlägset så rekommenderas istället Göran Schildts seglingsböcker från 40-talet som mer aktuella, om man vill fördjupa sig i medelhavshistoria och kultur.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (foto). &amp;quot;Vårt liv ombord&amp;quot; Stockholm 2006.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Andrahandsvärde ===&lt;br /&gt;
En begagnad allegrobåt ger extremt mycket valuta för pengarna. Du kan få en 27:a för 150 000 kr med lite tur och med den kan du sedan segla jorden runt 2 personer. Eftersom de flesta båtar är självbyggen varierar standarden på inredningen en del beroende på om det varit en möbelsnickare eller en amatör som hållit i verktygen. Själva plastningen av skroven har dock alltid skett under sakkunnig ledning.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tekniska data ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktion: Skrov och däck i glasfiberarmerad polyester enligt handuppläggningsmodellen. Skrov i enkellaminat, däck och rufftak i sandwichkonstruktion. Rostfria kölbultar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
| Längd överallt: || 8,03 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Längd i vattenlinjen: || 7,32 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Bredd: || 2,76 m 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Djupgående: || 1,25 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Deplacement: || 3,0 / 3,4 ton 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kölvikt: || 1,3 ton&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Segelyta: || 31 kvm 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Rigg: || Masthead - stående på rufftak&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kojplatser: || 5 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Ruffhöjd: || ~ 1,70 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Lystal: || 1,0  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Motor: || Volvo Penta MD7 13Hk, Yanmar 8Hk&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Konstruktör: || Lars Olof Norlin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kommentarer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv dina kommentarer till texten under fliken [discussion] &amp;gt; [edit]. För en diskussion om båtarna, deras skötsel o handhavande, hänvisas till Forumet på Allegroklubbens hemsida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Talk:K25S302&amp;diff=2297</id>
		<title>Talk:K25S302</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Talk:K25S302&amp;diff=2297"/>
				<updated>2010-05-09T16:41:45Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Det var ett givande detektivarbete att hitta diverse uppgifter om den nedskitna Allegron i På kryss februarinummer 2010. Tack vare goda tips o kontakter på SXK o tidningsredaktionen, samt sedan flera informativa mail från Jörgen Kronqvist och Paulina Liljander, har jag hjälpligt kunnat restaurera hennes historia. Ska bli spännande ifall ”Ahmed från Turkiet” kommer att dyka upp med henne någon gång igen.&lt;br /&gt;
En stor svårighet var att kunna identifiera hennes nummer, och därmed kunna lägga ut texten på rätt båt i wiki-listan. Storseglet hade rämnat redan första året av jordenruntsegligen och Jörgen hade glömt vilket nummer hon hade. Till slut kom jag på att kolla i SXK:s register från 1990-talet och hittade där både Sea Tramp och Jörgen Kronqvist. Därmed var båten identifierad.&lt;br /&gt;
Jag rekommenderar fler att gå in och försöka rekonstruera historierna för fler båtar än sin egen. Det är ett opretentiöst pillgöra och det är ju en rolig utmaning att göra registret så komplett som möjligt.&lt;br /&gt;
Hälsningar från Mårten som normalt seglar Ivalu, K25S330.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2294</id>
		<title>Allegro 27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2294"/>
				<updated>2010-04-29T20:38:58Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Sommarregn.jpg|thumb|Kostern Allegro 27, spetsgattad och med valdäck.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allmänt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är en drygt åtta meter lång segelbåt av så kallad kostertyp, vilket gör att den är förhållandevis grundgående, tämligen bred och framför allt har den en spetsgattad akter. Den är byggd i plast, med en utanpåliggande, lång, köl i järn. För ökad stabilitet har den en rundad anslutning mellan fribord och däck, ett så kallat valdäck. Riggen består av en mastheadmast, stående på rufftaket, som oftast är i aluminium och bär 31 kvm segel. Båten är försedd med inombordsmotor, oftast en diesel på 8 hk eller mer. Den har fem kojer, pentry, oftast toa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:0603 4.png|thumb|Ursprunglig koster, från Nordisk familjebok.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är små, populära långfärdsbåtar som seglat hela vägen runt jorden. Båten är robust byggd med sin utanpåliggande järnköl som gör att en grundstötning aldrig har medfört en skada. Själva skrovet är också kraftigt dimensionerat med förstärkande stringers. Både 27:or och 33:or kan utan svårighet seglas av en person. Båtarna är rymliga och man får plats med oerhört mycket långseglingsutrustning, livflotte, cyklar och andra mer eller mindre nödvändiga attiraljer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterb%C3%A5t Kosterbåten] har sitt ursprung i bohuslänska öppna fiskebåtar från kosteröarna som i slutet av 1890-talet började komma ur bruk och därför köptes som fritidsbåtar av framför allt arbetare och lägre tjänstemän i Göteborg. Framväxten av den &amp;quot;moderna&amp;quot; kosterbåten efter kriget har mycket präglats av entusiaster i Segelsällskapet Fram i Göteborg som grundades redan 1896. Se [http://www.ssfram.com/ SS Fram]. Parallellt med Fram verkar också SKBF - Svenska Kosterbåtsförbundet, för att värna kosterbåtstraditionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27:an kom till som det [http://allegroklubben.se/i/allegro27/Allegro%2027%20historik.pdf vinnande förslaget i en konstruktionspristävling för kosterbåtar] i 25 kvadratmetersklassen 1967 som Kosterbåtsförbundet anordnade. Konstruktör var [http://www.norlinboats.com/ Lars-Olof Norlin] och prototypen tillverkades av Gunnar Nielsen i Nyköping. Den blev klar under hösten och provseglades av Gunnar Hildebrand och Stig Gustafsson från SKBF som var mycket positiva. &amp;quot;Båtens rörelse ingav de ombordvarande en känsla av att segla en större båt. Konstruktören har lyckats med konststycket att få en mycket formstyv båt, lätt på rodret även under segling i krängt läge.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under 1968 började den serietillverkas av Nielsens båtbyggeri och under året byggdes elva båtar varefter man året därpå byggde ytterligare cirka femton. På varvet arbetade ett 20-tal anställda, bl.a. Åke Mattsson. På våren 1970 färdigställde man Allegro nr 100 men i juli försattes Nielsens Båt AB i konkurs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
L O Norlin bildade då ACVA-BÅT AB i Nyköping och tog över produktionen 1968. ACVA var en förkortning av Allegro, Cresendo, Vivace och Adagio, dvs namnen på Norlins konstruktioner. Basinredningen utfördes i plast med förlängda kojer och pentry i plast. Med början 1971	erbjöds formarna till självbyggare med gott resultat. 1973 ändrades namnen på Norlins produktion så Vivace döps om till Allegro 33 och Allegron till Allegro 27. Båttypen blev populär. Allegro 27 nr 200 tillverkades på våren 1974 och båt nr 300 blev klar 1978. Den sista båten tillverkades 1982.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Källa: Allegro-nytt samt Göran Forsströms hemsida om May Be II)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Allegro27.gif|thumb|Vy och plan av Allegro 27]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ruff ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På de flesta Allegro 27:orna är ruffen försedd med ovanligt mycket trä i inredning och skott. Det ger ett ombonat, och lite träbåtsliknande intryck. Direkt till babord finns pentry i form av kök och förvaringsutrymmen. Två diskhoar sitter ovanför motorrummet och utgör det översta trappsteget ner i ruffen. Det är en okonventionell men praktisk lösning då man behändigt kan stå och diska, rak i ryggen och med öppen skjutlucka. Till styrbord finns i originalversionen en stickkoj, inte sällan omgjord till navigationsbord och stuvutrymme. Det är inte riktigt ståhöjd  i ruffen vilket kan vara besvärande om man är lång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två kojer i form av soffor med fällbara ryggar finns i ruffen. I förpiken rymms två personer,&lt;br /&gt;
men det blir smalt vid fötterna för vuxna. Stickkojen är mycket rymlig om man bara krånglat sig ner i den. Stuvfack finns under kojerna, i durken och under förpiken (segelstuv). I vissa båtar finns också hyllor under skarndäcken, ovanför soffornas ryggstöd. Utformningen varierar. Många båtar är byggda med ovanligt många stuvfack och planerade för långsegling. Ändå känns Allegron rymlig att bo i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För om ett skott som bär upp masten, ligger en separat toalett på barbordsidan. Garderoben ligger mitt emot på styrbordssidan och rymmer ibland en värmare. Den är smal men djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sittbrunn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sittbrunnen har en traditionell utformning med två långsides belägna bänkar mitt emot varandra. Den är som på alla kosterbåtar förhållandevis trång och framför allt roderplatsen blir inklämd mellan de infallande båtsidorna och storskotskenan som delar av sittbrunnen. Det här gör det svårt att verkligen få plats för de fem besättningsmedlemmar som förväntas använda kojerna. Det krävs att de är småväxta och gillar att sitta intimt. Den begränsade ytan ger dock den fördelen att båten är lätt att manövrera själv. Det är lätt att nå vinschar för skot och rigg liksom man kommer åt ankare, fendertar och tåg vid tilläggning, då stuvfack i aktern och under barbords toft är lättåtkomliga och rymliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Akter.jpg|thumb|Akterpartiet på en Allegro 27. Notera även valdäckets välvning ovanför sidolisten på båtsidan.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Däck ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mest anmärkningsvärda med däcken på Allegro 27 är att båten är valdäckad, om än rätt måttligt och försedd med en sarg som gör att det inte påverkar rörelser på däck. Fördäcket är rätt normalt för en båt i den här storleken. Utformningen med pulpit och eventuell peke varierar. Skarndäcken är också hyfsat rymliga längs med ruffen men smalnar av i höjd med sittbrunnen till följd av kosteraktern. Akterdäcket består i stort sett av en lucka till ett stuvfack och är mycket begränsat. I gengäld är det på de flesta båtar inramat av en akterpulpit som ibland kan begränsa vändradien men som ger möjlighet till att fästa diverse utrustning i närheten av rorsmannen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Segla ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegroklubbens tidigare ordförande Anna-Karin Wase beskriver styrkorna och svagheterna hos Allegrobåtarna som &amp;quot;Allegrobåtens största fördelar är säkerhet, bekvämlighet och dess goda seglingsegenskaper - inte minst på öppet hav. I en Allegrobåt kan man känna sig trygg i vetskap om att det inte finns några fel i grundkonstruktionen som kan orsaka haveri. Man kan leva ett trivsamt liv ombord även under långsegling, laga mat, baka och gå på toa utan alltför akrobatiska övningar. Båten rör sig så fint i vattnet, även i grov sjö, att man mår bra och kan vila på frivakterna.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Lyra-kryss.jpg|thumb|Allegron Lyra på kryss]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mer blandad i sin värdering är Curt Gelin i sin klassiska båtöversikt &amp;quot;500 Segelbåtar i test&amp;quot; (Nautiska förlaget 2005): ”Seglingsegenskaperna är goda för en tung, långkölad 27-fotare. Underskuret förskepp övervinner långkölarnas traditionella lovgirighet. Allegro 27 är därför relativt välbalanserad och ligger lagom bestämt på rodret, något som ger utmärkt kontakt med båten. Kursstabiliteten är utmärkt och en stor tillgång på långfärd.&lt;br /&gt;
I hård vind är järnkölen något för lätt och djupgåendet för litet. Liksom många långkölare har båten således inte den för oceansegling önskvärda slutstyvheten. Räkna med rejäl avdrift och stor krängning även med små segel i frisk vind. Kosteraktern gräver i grov akterlig sjö. Båten lyfter dåligt, vilket ökar risken för att skeppa in sjö över aktern. Å andra sidan är sittbrunnen liten, så att den viktiga långskeppsstabiliteten ändå inte äventyras. Vändradien är stor, större än normalt för långkölade segelbåtar eftersom rorkulten tar i akterpulpiten och begränsar manöverförmågan.” Men även Gelin finner Allegro 27:an konstruktionsmässigt robust och utan speciella fel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta allegroägare tycker nog att både Wase och Gelin har rätt i sina beskrivningar av Allegro 27:an - båten uppför sig som en långfärdsbåt men är förvånansvärt vek för att vara känd som &amp;quot;den lilla jordenruntseglaren&amp;quot;. För den som INTE tänkt sig segla jorden runt i en drygt åtta meter lång båt ger kombinationen av liten båt och sjövärdighet däremot ett antal fördelar i hemmavattnen. Den blir här en bra östersjöbåt, tillräckligt sjösäker för de öppna etapperna och samtidigt en hyfsat lättseglad skärgårdsbåt. Att det trots allt rör sig om en 60-talskonstruktion ger ju begränsningar som ska vägas mot det ofta måttliga priset för de idag rätt gamla båtarna. De uppenbara nackdelarna ligger kanske främst i manöverdugligheten i hamnar och trånga passager. Vändradien är som sagt stor och det kan vara äventyrligt att backa i trånga hamnar då kombinationen lång köl och ibland underdimnesionerad motor gör den svårstyrd om det blåser lite.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Anmärkningsvärda resor med Allegro 27:or ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Asiak, med familjen von Heine, seglade till Västindien 1971.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Barina, seglade Jorden runt 1994-99.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y SeaTramp, seglades 1997-2008 av Jörgen Kronqvist runt Jorden, från Råå i Skåne till Suakin i Sudan, där han fick problem med backslaget och lämnade henne. Se mer under [[K25S302]].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Thailand.jpg|thumb|Sea Tramp vid Lilla PhiPhi Island, Thailand. Foto Jörgen Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y  SeaTramp, fortsattes att seglas av Paulina Liljander sommaren 2009, från Suakin i Sudan, till Abu Tig Marina i El Gouna, Egypten, där idén övergavs att segla båten in i Medelhavet. Historien finns fint beskriven av henne i [http://www.pakryss.se/ På Kryss] nr 2/2010 och på [http://sailingseatramp.wordpress.com/ Paulinas hemsida] om färden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allegro 27 i litteraturen ===&lt;br /&gt;
[[Image:Getxinfo.jpg|thumb|Omslaget till s/y Glädjen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfvén, Inger. &amp;quot;s/y Glädjen&amp;quot; Stockholm 1979 (filmatiserad 1989).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken handlar om ett par som ska göra en atlantsegling för att lappa ihop sitt äktenskap. Till detta skaffar de en gammal båt som redan en gång tidigare använts av en familj som försökt lösa sina familjeproblem med hjälp av båten. Den senare kvinnans sökande och funderande kring den första familjens resa ger två parallella historier i boken. I den första seglatsen förolyckas både mannen och en son. I den andra seglatsen klarar de sig, även här tack vare kvinnans slutliga mod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari. &amp;quot;Vi älskar att segla&amp;quot; Stockholm 1989.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (ill). &amp;quot;Friskt vågat : med S/Y Optimal till Medelhavet&amp;quot; Stockholm 1991.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (foto). &amp;quot;Vårt liv ombord&amp;quot; Stockholm 2006.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Andrahandsvärde ===&lt;br /&gt;
En begagnad allegrobåt ger extremt mycket valuta för pengarna. Du kan få en 27:a för 150 000 kr med lite tur och med den kan du sedan segla jorden runt 2 personer. Eftersom de flesta båtar är självbyggen varierar standarden på inredningen en del beroende på om det varit en möbelsnickare eller en amatör som hållit i verktygen. Själva plastningen av skroven har dock alltid skett under sakkunnig ledning.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tekniska data ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktion: Skrov och däck i glasfiberarmerad polyester enligt handuppläggningsmodellen. Skrov i enkellaminat, däck och rufftak i sandwichkonstruktion. Rostfria kölbultar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
| Längd överallt: || 8,03 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Längd i vattenlinjen: || 7,32 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Bredd: || 2,76 m 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Djupgående: || 1,25 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Deplacement: || 3,0 / 3,4 ton 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kölvikt: || 1,3 ton&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Segelyta: || 31 kvm 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Rigg: || Masthead - stående på rufftak&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kojplatser: || 5 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Ruffhöjd: || ~ 1,70 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Lystal: || 1,0  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Motor: || Volvo Penta MD7 13Hk, Yanmar 8Hk&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Konstruktör: || Lars Olof Norlin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kommentarer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv dina kommentarer till texten under fliken [discussion] &amp;gt; [edit]. För en diskussion om båtarna, deras skötsel o handhavande, hänvisas till Forumet på Allegroklubbens hemsida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S302&amp;diff=2293</id>
		<title>K25S302</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S302&amp;diff=2293"/>
				<updated>2010-04-29T20:32:03Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Darwin.jpg|thumb|Från Darwin mot Filippinerna. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SeaTramp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hurghada, Egypten. Senast kända (2010)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Suakin, Sudan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Råå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Södertälje&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Haninge&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stockholms skärgård, någonstans?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Chagos.jpg|thumb| Chagos, Indiska Oceanen. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
”Ahmed från Turkiet” 2010 –&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Paulina Liljander, Spånga 2009 - 2010&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jörgen Kronqvist 1993 - 2009&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hannu Wennerström, Vendelsö 1982 - 1993&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lennart Hansen, Haninge 1980 – 1982&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Okänd byggare 1976 – 1979?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggåret  för båten är antingen 1976 eller 1979, och den förste ägaren gjorde plastningsjobb och inredning själv. Byggaren skall ha varit en finländare bosatt i Stockholms skärgård, enligt vad som berättats för Jörgen Kronqvist. Det är möjligt att denne ”finländare” är den i SXK:s registrerade ägaren Lennart Hansen från Haninge.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1993 köptes båten i Södertäljetrakten av Jörgen Kronqvist som blev ägare nummer tre, döpte henne till SeaTramp och seglade ner henne till Råå utanför Helsingborg.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
”De två ägarna före mig, hade säkert inte varit utanför Stockholms skärgård. Jag kan nämna att säljaren varnade mig mycket inför min hemresa ner till Råå. Utanför skärgården är det farliga saker.” berättar Jörgen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Thailand.jpg|thumb| Lilla PhiPhi Island Thailand. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1997 gav han sig iväg ifrån hemmahamnen i Råå, Helsingborg. Under tolv år seglades hon därefter av Jörgen jorden runt.  Det var en rätt lugn jordenruntsegling men givetvis med många minnen och händelser. Det första storseglet rämnade redan 1997. Några av Jörgens bilder från resan kan ses här intill. I början av 2008 kom han upp genom Röda Havet, men fick problem med backslaget i Sudan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Rull.jpg|thumb| Rullig gång. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Han flög hem till Sverige, och gav upp båten i Suakin, Sudan, varför Paulina Liljander tog chansen att åka ner och hämta henne 2009. Tyvärr fick hon också ge upp henne i början av den tuffa Suezviken och båten lämnades i Abu Tig Marina i El Gouna, Egypten. Det har hon berättat mycket levande om i den artikel som hon publicerade i På Kryss nr 2/2010. Den kan du läsa här i en pdf. Paulina har också en webbsida om projektet. [http://sailingseatramp.wordpress.com/projektet/ Paulinas hemsida om Sea Tramp]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Indian Ocean.jpg|thumb| Idyll på Indiska oceanen. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vintern 2010 såldes båten till Ahmed från Turkiet, som jobbar i Hurghada, Egypten. Pernilla trodde först att han ville behålla båten, men han skulle byta motorn på den och sedan sälja den vidare, kanske ta upp den till Medelhavet och sälja den där. Sannolikt har han gjort det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om bilderna kommenterar Jörgen:&lt;br /&gt;
”Båten är faktiskt välskött vilket syns på bilderna här. Den slående bilden i Paulinas artikel i På kryss, får vi tacka fåglarna i Sudan för. Båten låg några månader och väntade på Paulina. Om du ser på de andra bilderna i Paulinas artikel, ser du att hon ser lite bättre ut. Jag har ofta blivit anklagad av mina långseglarkompisar att vara den som putsar för mycket.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ingen känd signal.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S302&amp;diff=2292</id>
		<title>K25S302</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S302&amp;diff=2292"/>
				<updated>2010-04-29T20:29:07Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Darwin.jpg|thumb|Från Darwin mot Filippinerna. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SeaTramp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hurghada, Egypten. Senast kända (2010)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Suakin, Sudan&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Råå&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Södertälje&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Haninge&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Stockholms skärgård, någonstans?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Chagos.jpg|thumb| Chagos, Indiska Oceanen. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
”Ahmed från Turkiet” 2010 –&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Paulina Liljander, Spånga 2009 - 2010&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Jörgen Kronqvist 1993 - 2009&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hannu Wennerström, Vendelsö 1982 - 1993&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lennart Hansen, Haninge 1980 – 1982&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Okänd byggare 1976 – 1979?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggåret  för båten är antingen 1976 eller 1979, och den förste ägaren gjorde plastningsjobb och inredning själv. Byggaren skall ha varit en finländare bosatt i Stockholms skärgård, enligt vad som berättats för Jörgen Kronqvist. Det är möjligt att denne ”finländare” är den i SXK:s registrerade ägaren Lennart Hansen från Haninge.&lt;br /&gt;
1993 köptes båten i Södertäljetrakten av Jörgen Kronqvist som blev ägare nummer tre, döpte henne till SeaTramp och seglade ner henne till Råå utanför Helsingborg.&lt;br /&gt;
”De två ägarna före mig, hade säkert inte varit utanför Stockholms skärgård. Jag kan nämna att säljaren varnade mig mycket inför min hemresa ner till Råå. Utanför skärgården är det farliga saker.” berättar Jörgen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Thailand.jpg|thumb| Lilla PhiPhi Island Thailand. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1997 gav han sig iväg ifrån hemmahamnen i Råå, Helsingborg. Under tolv år seglades hon därefter av Jörgen jorden runt.  Det var en rätt lugn jordenruntsegling men givetvis med många minnen och händelser. Det första storseglet rämnade redan 1997. Några av Jörgens bilder från resan kan ses här intill. I början av 2008 kom han upp genom Röda Havet, men fick problem med backslaget i Sudan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Rull.jpg|thumb| Rullig gång. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Han flög hem till Sverige, och gav upp båten i Suakin, Sudan, varför Paulina Liljander tog chansen att åka ner och hämta henne 2009. Tyvärr fick hon också ge upp henne i början av den tuffa Suezviken och båten lämnades i Abu Tig Marina i El Gouna, Egypten. Det har hon berättat mycket levande om i den artikel som hon publicerade i På Kryss nr 2/2010. Den kan du läsa här i en pdf. Paulina har också en webbsida om projektet. [http://sailingseatramp.wordpress.com/projektet/ Paulinas hemsida om Sea Tramp]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Indian Ocean.jpg|thumb| Idyll på Indiska oceanen. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vintern 2010 såldes båten till Ahmed från Turkiet, som jobbar i Hurghada, Egypten. Pernilla trodde först att han ville behålla båten, men han skulle byta motorn på den och sedan sälja den vidare, kanske ta upp den till Medelhavet och sälja den där. Sannolikt har han gjort det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om bilderna kommenterar Jörgen:&lt;br /&gt;
”Båten är faktiskt välskött vilket syns på bilderna här. Den slående bilden i Paulinas artikel i På kryss, får vi tacka fåglarna i Sudan för. Båten låg några månader och väntade på Paulina. Om du ser på de andra bilderna i Paulinas artikel, ser du att hon ser lite bättre ut. Jag har ofta blivit anklagad av mina långseglarkompisar att vara den som putsar för mycket.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ingen känd signal.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S302&amp;diff=2291</id>
		<title>K25S302</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S302&amp;diff=2291"/>
				<updated>2010-04-29T20:27:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Darwin.jpg|thumb|Från Darwin mot Filippinerna. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SeaTramp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hurghada, Egypten. Senast kända (2010)&lt;br /&gt;
Suakin, Sudan&lt;br /&gt;
Råå&lt;br /&gt;
Södertälje&lt;br /&gt;
Haninge&lt;br /&gt;
Stockholms skärgård, någonstans?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Chagos.jpg|thumb| Chagos, Indiska Oceanen. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
”Ahmed från Turkiet” 2010 –&lt;br /&gt;
Paulina Liljander, Spånga 2009 - 2010&lt;br /&gt;
Jörgen Kronqvist 1993 - 2009&lt;br /&gt;
Hannu Wennerström, Vendelsö 1982 - 1993&lt;br /&gt;
Lennart Hansen, Haninge 1980 – 1982&lt;br /&gt;
Okänd byggare 1976 – 1979?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggåret  för båten är antingen 1976 eller 1979, och den förste ägaren gjorde plastningsjobb och inredning själv. Byggaren skall ha varit en finländare bosatt i Stockholms skärgård, enligt vad som berättats för Jörgen Kronqvist. Det är möjligt att denne ”finländare” är den i SXK:s registrerade ägaren Lennart Hansen från Haninge.&lt;br /&gt;
1993 köptes båten i Södertäljetrakten av Jörgen Kronqvist som blev ägare nummer tre, döpte henne till SeaTramp och seglade ner henne till Råå utanför Helsingborg.&lt;br /&gt;
”De två ägarna före mig, hade säkert inte varit utanför Stockholms skärgård. Jag kan nämna att säljaren varnade mig mycket inför min hemresa ner till Råå. Utanför skärgården är det farliga saker.” berättar Jörgen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Thailand.jpg|thumb| Lilla PhiPhi Island Thailand. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1997 gav han sig iväg ifrån hemmahamnen i Råå, Helsingborg. Under tolv år seglades hon därefter av Jörgen jorden runt.  Det var en rätt lugn jordenruntsegling men givetvis med många minnen och händelser. Det första storseglet rämnade redan 1997. Några av Jörgens bilder från resan kan ses här intill. I början av 2008 kom han upp genom Röda Havet, men fick problem med backslaget i Sudan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Rull.jpg|thumb| Rullig gång. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Han flög hem till Sverige, och gav upp båten i Suakin, Sudan, varför Paulina Liljander tog chansen att åka ner och hämta henne 2009. Tyvärr fick hon också ge upp henne i början av den tuffa Suezviken och båten lämnades i Abu Tig Marina i El Gouna, Egypten. Det har hon berättat mycket levande om i den artikel som hon publicerade i På Kryss nr 2/2010. Den kan du läsa här i en pdf. Paulina har också en webbsida om projektet. [http://sailingseatramp.wordpress.com/projektet/ Paulinas hemsida om Sea Tramp]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Indian Ocean.jpg|thumb| Idyll på Indiska oceanen. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vintern 2010 såldes båten till Ahmed från Turkiet, som jobbar i Hurghada, Egypten. Pernilla trodde först att han ville behålla båten, men han skulle byta motorn på den och sedan sälja den vidare, kanske ta upp den till Medelhavet och sälja den där. Sannolikt har han gjort det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om bilderna kommenterar Jörgen:&lt;br /&gt;
”Båten är faktiskt välskött vilket syns på bilderna här. Den slående bilden i Paulinas artikel i På kryss, får vi tacka fåglarna i Sudan för. Båten låg några månader och väntade på Paulina. Om du ser på de andra bilderna i Paulinas artikel, ser du att hon ser lite bättre ut. Jag har ofta blivit anklagad av mina långseglarkompisar att vara den som putsar för mycket.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ingen känd signal.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S302&amp;diff=2290</id>
		<title>K25S302</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S302&amp;diff=2290"/>
				<updated>2010-04-29T20:26:18Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Darwin.jpg|thumb|Från Darwin mot Filippinerna. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SeaTramp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hurghada, Egypten. Senast kända (2010)&lt;br /&gt;
Suakin, Sudan&lt;br /&gt;
Råå&lt;br /&gt;
Södertälje&lt;br /&gt;
Haninge&lt;br /&gt;
Stockholms skärgård, någonstans?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Image:Chagos.jpg|thumb| Chagos, Indiska Oceanen. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
”Ahmed från Turkiet” 2010 –&lt;br /&gt;
Paulina Liljander, Spånga 2009 - 2010&lt;br /&gt;
Jörgen Kronqvist 1993 - 2009&lt;br /&gt;
Hannu Wennerström, Vendelsö 1982 - 1993&lt;br /&gt;
Lennart Hansen, Haninge 1980 – 1982&lt;br /&gt;
Okänd byggare 1976 – 1979?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggåret  för båten är antingen 1976 eller 1979, och den förste ägaren gjorde plastningsjobb och inredning själv. Byggaren skall ha varit en finländare bosatt i Stockholms skärgård, enligt vad som berättats för Jörgen Kronqvist. Det är möjligt att denne ”finländare” är den i SXK:s registrerade ägaren Lennart Hansen från Haninge.&lt;br /&gt;
1993 köptes båten i Södertäljetrakten av Jörgen Kronqvist som blev ägare nummer tre, döpte henne till SeaTramp och seglade ner henne till Råå utanför Helsingborg.&lt;br /&gt;
”De två ägarna före mig, hade säkert inte varit utanför Stockholms skärgård. Jag kan nämna att säljaren varnade mig mycket inför min hemresa ner till Råå. Utanför skärgården är det farliga saker.” berättar Jörgen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Thailand.jpg|thumb| Lilla PhiPhi Island Thailand. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
1997 gav han sig iväg ifrån hemmahamnen i Råå, Helsingborg. Under tolv år seglades hon därefter av Jörgen jorden runt.  Det var en rätt lugn jordenruntsegling men givetvis med många minnen och händelser. Det första storseglet rämnade redan 1997. Några av Jörgens bilder från resan kan ses här intill. I början av 2008 kom han upp genom Röda Havet, men fick problem med backslaget i Sudan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Rull.jpg|thumb| Rullig gång. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Han flög hem till Sverige, och gav upp båten i Suakin, Sudan, varför Paulina Liljander tog chansen att åka ner och hämta henne 2009. Tyvärr fick hon också ge upp henne i början av den tuffa Suezviken och båten lämnades i Abu Tig Marina i El Gouna, Egypten. Det har hon berättat mycket levande om i den artikel som hon publicerade i På Kryss nr 2/2010. Den kan du läsa här i en pdf. Paulina har också en webbsida om projektet. [http://sailingseatramp.wordpress.com/projektet/ Paulinas hemsida om Sea Tramp]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Indian Ocean.jpg|thumb| Idyll på Indiska oceanen. Bild J Kronqvist]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vintern 2010 såldes båten till Ahmed från Turkiet, som jobbar i Hurghada, Egypten. Pernilla trodde först att han ville behålla båten, men han skulle byta motorn på den och sedan sälja den vidare, kanske ta upp den till Medelhavet och sälja den där. Sannolikt har han gjort det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Om bilderna kommenterar Jörgen:&lt;br /&gt;
”Båten är faktiskt välskött vilket syns på bilderna här. Den slående bilden i Paulinas artikel i På kryss, får vi tacka fåglarna i Sudan för. Båten låg några månader och väntade på Paulina. Om du ser på de andra bilderna i Paulinas artikel, ser du att hon ser lite bättre ut. Jag har ofta blivit anklagad av mina långseglarkompisar att vara den som putsar för mycket.”&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ingen känd signal.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=File:Indian_Ocean.jpg&amp;diff=2289</id>
		<title>File:Indian Ocean.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=File:Indian_Ocean.jpg&amp;diff=2289"/>
				<updated>2010-04-29T20:13:03Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=File:Rull.jpg&amp;diff=2288</id>
		<title>File:Rull.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=File:Rull.jpg&amp;diff=2288"/>
				<updated>2010-04-29T20:12:33Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=File:Thailand.jpg&amp;diff=2287</id>
		<title>File:Thailand.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=File:Thailand.jpg&amp;diff=2287"/>
				<updated>2010-04-29T20:12:07Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=File:Chagos.jpg&amp;diff=2286</id>
		<title>File:Chagos.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=File:Chagos.jpg&amp;diff=2286"/>
				<updated>2010-04-29T20:10:24Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=File:Darwin.jpg&amp;diff=2285</id>
		<title>File:Darwin.jpg</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=File:Darwin.jpg&amp;diff=2285"/>
				<updated>2010-04-29T20:09:33Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S302&amp;diff=2284</id>
		<title>K25S302</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S302&amp;diff=2284"/>
				<updated>2010-04-29T20:03:49Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Hano segling.jpg|thumb|Bild I]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
SeaTramp&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hurghada, Egypten. Senast kända (2010)&lt;br /&gt;
Suakin, Sudan&lt;br /&gt;
Råå&lt;br /&gt;
Södertälje&lt;br /&gt;
Haninge&lt;br /&gt;
Stockholms skärgård, någonstans?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb| Bild V]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
”Ahmed från Turkiet” 2010 –&lt;br /&gt;
Paulina Liljander, Spånga 2009 - 2010&lt;br /&gt;
Jörgen Kronqvist 1993 - 2009&lt;br /&gt;
Hannu Wennerström, Vendelsö 1982 - 1993&lt;br /&gt;
Lennart Hansen, Haninge 1980 – 1982&lt;br /&gt;
Okänd byggare 1976 – 1979?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Resor==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Byggåret  för båten är antingen 1976 eller 1979, och den förste ägaren gjorde plastningsjobb och inredning själv. Byggaren skall ha varit en finländare bosatt i Stockholms skärgård, enligt vad som berättats för Jörgen Kronqvist. Det är möjligt att denne ”finländare” är den i SXK:s registrerade ägaren Lennart Hansen från Haninge.&lt;br /&gt;
1993 köptes båten i Södertäljetrakten av Jörgen Kronqvist som blev ägare nummer tre, döpte henne till SeaTramp och seglade ner henne till Råå utanför Helsingborg.&lt;br /&gt;
”De två ägarna före mig, hade säkert inte varit utanför Stockholms skärgård. Jag kan nämna att säljaren varnade mig mycket inför min hemresa ner till Råå. Utanför skärgården är det farliga saker.” berättar Jörgen.&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb| Bild II]]&lt;br /&gt;
1997 gav han sig iväg ifrån hemmahamnen i Råå, Helsingborg. Under tolv år seglades hon därefter av Jörgen jorden runt.  Det var en rätt lugn jordenruntsegling men givetvis med många minnen och händelser. Det första storseglet rämnade redan 1997. Några av Jörgens bilder från resan kan ses här intill. I början av 2008 kom han upp genom Röda Havet, men fick problem med backslaget i Sudan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb| Bild III]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Han flög hem till Sverige, och gav upp båten i Suakin, Sudan, varför Paulina Liljander tog chansen att åka ner och hämta henne 2009. Tyvärr fick hon också ge upp henne i början av den tuffa Suezviken och båten lämnades i Abu Tig Marina i El Gouna, Egypten. Det har hon berättat mycket levande om i den artikel som hon publicerade i På Kryss nr 2/2010. Den kan du läsa här i en pdf. Paulina har också en webbsida om projektet. [http://sailingseatramp.wordpress.com/projektet/ Paulinas hemsida om Sea Tramp]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Hano segling.jpg|thumb| Bild IV]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På vintern 2010 såldes båten till Ahmed från Turkiet, som jobbar i Hurghada, Egypten. Pernilla trodde först att han ville behålla båten, men han skulle byta motorn på den och sedan sälja den vidare, kanske ta upp den till Medelhavet och sälja den där. Sannolikt har han gjort det.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Kontakt==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Ingen känd signal.&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2278</id>
		<title>Allegro 27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2278"/>
				<updated>2010-03-17T23:08:53Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Anmärkningsvärda resor med Allegro 27:or */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Sommarregn.jpg|thumb|Kostern Allegro 27, spetsgattad och med valdäck.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allmänt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är en drygt åtta meter lång segelbåt av så kallad kostertyp, vilket gör att den är förhållandevis grundgående, tämligen bred och framför allt har den en spetsgattad akter. Den är byggd i plast, med en utanpåliggande, lång, köl i järn. För ökad stabilitet har den en rundad anslutning mellan fribord och däck, ett så kallat valdäck. Riggen består av en mastheadmast, stående på rufftaket, som oftast är i aluminium och bär 31 kvm segel. Båten är försedd med inombordsmotor, oftast en diesel på 8 hk eller mer. Den har fem kojer, pentry, oftast toa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:0603 4.png|thumb|Ursprunglig koster, från Nordisk familjebok.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är små, populära långfärdsbåtar som seglat hela vägen runt jorden. Båten är robust byggd med sin utanpåliggande järnköl som gör att en grundstötning aldrig har medfört en skada. Själva skrovet är också kraftigt dimensionerat med förstärkande stringers. Både 27:or och 33:or kan utan svårighet seglas av en person. Båtarna är rymliga och man får plats med oerhört mycket långseglingsutrustning, livflotte, cyklar och andra mer eller mindre nödvändiga attiraljer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterb%C3%A5t Kosterbåten] har sitt ursprung i bohuslänska öppna fiskebåtar från kosteröarna som i slutet av 1890-talet började komma ur bruk och därför köptes som fritidsbåtar av framför allt arbetare och lägre tjänstemän i Göteborg. Framväxten av den &amp;quot;moderna&amp;quot; kosterbåten efter kriget har mycket präglats av entusiaster i Segelsällskapet Fram i Göteborg som grundades redan 1896. Se [http://www.ssfram.com/ SS Fram]. Parallellt med Fram verkar också SKBF - Svenska Kosterbåtsförbundet, för att värna kosterbåtstraditionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27:an kom till som det [http://allegroklubben.se/i/allegro27/Allegro%2027%20historik.pdf vinnande förslaget i en konstruktionspristävling för kosterbåtar] i 25 kvadratmetersklassen 1967 som Kosterbåtsförbundet anordnade. Konstruktör var [http://www.norlinboats.com/ Lars-Olof Norlin] och prototypen tillverkades av Gunnar Nielsen i Nyköping. Den blev klar under hösten och provseglades av Gunnar Hildebrand och Stig Gustafsson från SKBF som var mycket positiva. &amp;quot;Båtens rörelse ingav de ombordvarande en känsla av att segla en större båt. Konstruktören har lyckats med konststycket att få en mycket formstyv båt, lätt på rodret även under segling i krängt läge.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under 1968 började den serietillverkas av Nielsens båtbyggeri och under året byggdes elva båtar varefter man året därpå byggde ytterligare cirka femton. På varvet arbetade ett 20-tal anställda, bl.a. Åke Mattsson. På våren 1970 färdigställde man Allegro nr 100 men i juli försattes Nielsens Båt AB i konkurs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
L O Norlin bildade då ACVA-BÅT AB i Nyköping och tog över produktionen 1968. ACVA var en förkortning av Allegro, Cresendo, Vivace och Adagio, dvs namnen på Norlins konstruktioner. Basinredningen utfördes i plast med förlängda kojer och pentry i plast. Med början 1971	erbjöds formarna till självbyggare med gott resultat. 1973 ändrades namnen på Norlins produktion så Vivace döps om till Allegro 33 och Allegron till Allegro 27. Båttypen blev populär. Allegro 27 nr 200 tillverkades på våren 1974 och båt nr 300 blev klar 1978. Den sista båten tillverkades 1982.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Källa: Allegro-nytt samt Göran Forsströms hemsida om May Be II)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Allegro27.gif|thumb|Vy och plan av Allegro 27]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ruff ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På de flesta Allegro 27:orna är ruffen försedd med ovanligt mycket trä i inredning och skott. Det ger ett ombonat, och lite träbåtsliknande intryck. Direkt till babord finns pentry i form av kök och förvaringsutrymmen. Två diskhoar sitter ovanför motorrummet och utgör det översta trappsteget ner i ruffen. Det är en okonventionell men praktisk lösning då man behändigt kan stå och diska, rak i ryggen och med öppen skjutlucka. Till styrbord finns i originalversionen en stickkoj, inte sällan omgjord till navigationsbord och stuvutrymme. Det är inte riktigt ståhöjd  i ruffen vilket kan vara besvärande om man är lång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två kojer i form av soffor med fällbara ryggar finns i ruffen. I förpiken rymms två personer,&lt;br /&gt;
men det blir smalt vid fötterna för vuxna. Stickkojen är mycket rymlig om man bara krånglat sig ner i den. Stuvfack finns under kojerna, i durken och under förpiken (segelstuv). I vissa båtar finns också hyllor under skarndäcken, ovanför soffornas ryggstöd. Utformningen varierar. Många båtar är byggda med ovanligt många stuvfack och planerade för långsegling. Ändå känns Allegron rymlig att bo i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För om ett skott som bär upp masten, ligger en separat toalett på barbordsidan. Garderoben ligger mitt emot på styrbordssidan och rymmer ibland en värmare. Den är smal men djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sittbrunn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sittbrunnen har en traditionell utformning med två långsides belägna bänkar mitt emot varandra. Den är som på alla kosterbåtar förhållandevis trång och framför allt roderplatsen blir inklämd mellan de infallande båtsidorna och storskotskenan som delar av sittbrunnen. Det här gör det svårt att verkligen få plats för de fem besättningsmedlemmar som förväntas använda kojerna. Det krävs att de är småväxta och gillar att sitta intimt. Den begränsade ytan ger dock den fördelen att båten är lätt att manövrera själv. Det är lätt att nå vinschar för skot och rigg liksom man kommer åt ankare, fendertar och tåg vid tilläggning, då stuvfack i aktern och under barbords toft är lättåtkomliga och rymliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Akter.jpg|thumb|Akterpartiet på en Allegro 27. Notera även valdäckets välvning ovanför sidolisten på båtsidan.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Däck ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mest anmärkningsvärda med däcken på Allegro 27 är att båten är valdäckad, om än rätt måttligt och försedd med en sarg som gör att det inte påverkar rörelser på däck. Fördäcket är rätt normalt för en båt i den här storleken. Utformningen med pulpit och eventuell peke varierar. Skarndäcken är också hyfsat rymliga längs med ruffen men smalnar av i höjd med sittbrunnen till följd av kosteraktern. Akterdäcket består i stort sett av en lucka till ett stuvfack och är mycket begränsat. I gengäld är det på de flesta båtar inramat av en akterpulpit som ibland kan begränsa vändradien men som ger möjlighet till att fästa diverse utrustning i närheten av rorsmannen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Segla ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegroklubbens tidigare ordförande Anna-Karin Wase beskriver styrkorna och svagheterna hos Allegrobåtarna som &amp;quot;Allegrobåtens största fördelar är säkerhet, bekvämlighet och dess goda seglingsegenskaper - inte minst på öppet hav. I en Allegrobåt kan man känna sig trygg i vetskap om att det inte finns några fel i grundkonstruktionen som kan orsaka haveri. Man kan leva ett trivsamt liv ombord även under långsegling, laga mat, baka och gå på toa utan alltför akrobatiska övningar. Båten rör sig så fint i vattnet, även i grov sjö, att man mår bra och kan vila på frivakterna.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Lyra-kryss.jpg|thumb|Allegron Lyra på kryss]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mer blandad i sin värdering är Curt Gelin i sin klassiska båtöversikt &amp;quot;500 Segelbåtar i test&amp;quot; (Nautiska förlaget 2005): ”Seglingsegenskaperna är goda för en tung, långkölad 27-fotare. Underskuret förskepp övervinner långkölarnas traditionella lovgirighet. Allegro 27 är därför relativt välbalanserad och ligger lagom bestämt på rodret, något som ger utmärkt kontakt med båten. Kursstabiliteten är utmärkt och en stor tillgång på långfärd.&lt;br /&gt;
I hård vind är järnkölen något för lätt och djupgåendet för litet. Liksom många långkölare har båten således inte den för oceansegling önskvärda slutstyvheten. Räkna med rejäl avdrift och stor krängning även med små segel i frisk vind. Kosteraktern gräver i grov akterlig sjö. Båten lyfter dåligt, vilket ökar risken för att skeppa in sjö över aktern. Å andra sidan är sittbrunnen liten, så att den viktiga långskeppsstabiliteten ändå inte äventyras. Vändradien är stor, större än normalt för långkölade segelbåtar eftersom rorkulten tar i akterpulpiten och begränsar manöverförmågan.” Men även Gelin finner Allegro 27:an konstruktionsmässigt robust och utan speciella fel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta allegroägare tycker nog att både Wase och Gelin har rätt i sina beskrivningar av Allegro 27:an - båten uppför sig som en långfärdsbåt men är förvånansvärt vek för att vara känd som &amp;quot;den lilla jordenruntseglaren&amp;quot;. För den som INTE tänkt sig segla jorden runt i en drygt åtta meter lång båt ger kombinationen av liten båt och sjövärdighet däremot ett antal fördelar i hemmavattnen. Den blir här en bra östersjöbåt, tillräckligt sjösäker för de öppna etapperna och samtidigt en hyfsat lättseglad skärgårdsbåt. Att det trots allt rör sig om en 60-talskonstruktion ger ju begränsningar som ska vägas mot det ofta måttliga priset för de idag rätt gamla båtarna. De uppenbara nackdelarna ligger kanske främst i manöverdugligheten i hamnar och trånga passager. Vändradien är som sagt stor och det kan vara äventyrligt att backa i trånga hamnar då kombinationen lång köl och ibland underdimnesionerad motor gör den svårstyrd om det blåser lite.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Anmärkningsvärda resor med Allegro 27:or ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Asiak, med familjen von Heine, seglade till Västindien 1971.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Barina, seglade Jorden runt 1994-99.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y  SeaTramp, seglades av Paulina Liljander sommaren 2009, från Suakin i Sudan, där båten köptes, till Abu Tig i Egypten, där idén övergavs att segla båten in i Medelhavet. Historien finns fint beskriven av henne i [http://www.pakryss.se/ På Kryss] nr 2/2010 och på [http://sailingseatramp.wordpress.com/ Paulinas hemsida] om färden.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allegro 27 i litteraturen ===&lt;br /&gt;
[[Image:Getxinfo.jpg|thumb|Omslaget till s/y Glädjen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfvén, Inger. &amp;quot;s/y Glädjen&amp;quot; Stockholm 1979 (filmatiserad 1989).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken handlar om ett par som ska göra en atlantsegling för att lappa ihop sitt äktenskap. Till detta skaffar de en gammal båt som redan en gång tidigare använts av en familj som försökt lösa sina familjeproblem med hjälp av båten. Den senare kvinnans sökande och funderande kring den första familjens resa ger två parallella historier i boken. I den första seglatsen förolyckas både mannen och en son. I den andra seglatsen klarar de sig, även här tack vare kvinnans slutliga mod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari. &amp;quot;Vi älskar att segla&amp;quot; Stockholm 1989.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (ill). &amp;quot;Friskt vågat : med S/Y Optimal till Medelhavet&amp;quot; Stockholm 1991.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (foto). &amp;quot;Vårt liv ombord&amp;quot; Stockholm 2006.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Andrahandsvärde ===&lt;br /&gt;
En begagnad allegrobåt ger extremt mycket valuta för pengarna. Du kan få en 27:a för 150 000 kr med lite tur och med den kan du sedan segla jorden runt 2 personer. Eftersom de flesta båtar är självbyggen varierar standarden på inredningen en del beroende på om det varit en möbelsnickare eller en amatör som hållit i verktygen. Själva plastningen av skroven har dock alltid skett under sakkunnig ledning.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tekniska data ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktion: Skrov och däck i glasfiberarmerad polyester enligt handuppläggningsmodellen. Skrov i enkellaminat, däck och rufftak i sandwichkonstruktion. Rostfria kölbultar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
| Längd överallt: || 8,03 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Längd i vattenlinjen: || 7,32 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Bredd: || 2,76 m 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Djupgående: || 1,25 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Deplacement: || 3,0 / 3,4 ton 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kölvikt: || 1,3 ton&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Segelyta: || 31 kvm 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Rigg: || Masthead - stående på rufftak&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kojplatser: || 5 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Ruffhöjd: || ~ 1,70 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Lystal: || 1,0  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Motor: || Volvo Penta MD7 13Hk, Yanmar 8Hk&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Konstruktör: || Lars Olof Norlin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kommentarer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv dina kommentarer till texten under fliken [discussion] &amp;gt; [edit]. För en diskussion om båtarna, deras skötsel o handhavande, hänvisas till Forumet på Allegroklubbens hemsida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2277</id>
		<title>Allegro 27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2277"/>
				<updated>2010-03-17T23:04:39Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Sommarregn.jpg|thumb|Kostern Allegro 27, spetsgattad och med valdäck.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allmänt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är en drygt åtta meter lång segelbåt av så kallad kostertyp, vilket gör att den är förhållandevis grundgående, tämligen bred och framför allt har den en spetsgattad akter. Den är byggd i plast, med en utanpåliggande, lång, köl i järn. För ökad stabilitet har den en rundad anslutning mellan fribord och däck, ett så kallat valdäck. Riggen består av en mastheadmast, stående på rufftaket, som oftast är i aluminium och bär 31 kvm segel. Båten är försedd med inombordsmotor, oftast en diesel på 8 hk eller mer. Den har fem kojer, pentry, oftast toa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:0603 4.png|thumb|Ursprunglig koster, från Nordisk familjebok.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är små, populära långfärdsbåtar som seglat hela vägen runt jorden. Båten är robust byggd med sin utanpåliggande järnköl som gör att en grundstötning aldrig har medfört en skada. Själva skrovet är också kraftigt dimensionerat med förstärkande stringers. Både 27:or och 33:or kan utan svårighet seglas av en person. Båtarna är rymliga och man får plats med oerhört mycket långseglingsutrustning, livflotte, cyklar och andra mer eller mindre nödvändiga attiraljer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterb%C3%A5t Kosterbåten] har sitt ursprung i bohuslänska öppna fiskebåtar från kosteröarna som i slutet av 1890-talet började komma ur bruk och därför köptes som fritidsbåtar av framför allt arbetare och lägre tjänstemän i Göteborg. Framväxten av den &amp;quot;moderna&amp;quot; kosterbåten efter kriget har mycket präglats av entusiaster i Segelsällskapet Fram i Göteborg som grundades redan 1896. Se [http://www.ssfram.com/ SS Fram]. Parallellt med Fram verkar också SKBF - Svenska Kosterbåtsförbundet, för att värna kosterbåtstraditionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27:an kom till som det [http://allegroklubben.se/i/allegro27/Allegro%2027%20historik.pdf vinnande förslaget i en konstruktionspristävling för kosterbåtar] i 25 kvadratmetersklassen 1967 som Kosterbåtsförbundet anordnade. Konstruktör var [http://www.norlinboats.com/ Lars-Olof Norlin] och prototypen tillverkades av Gunnar Nielsen i Nyköping. Den blev klar under hösten och provseglades av Gunnar Hildebrand och Stig Gustafsson från SKBF som var mycket positiva. &amp;quot;Båtens rörelse ingav de ombordvarande en känsla av att segla en större båt. Konstruktören har lyckats med konststycket att få en mycket formstyv båt, lätt på rodret även under segling i krängt läge.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under 1968 började den serietillverkas av Nielsens båtbyggeri och under året byggdes elva båtar varefter man året därpå byggde ytterligare cirka femton. På varvet arbetade ett 20-tal anställda, bl.a. Åke Mattsson. På våren 1970 färdigställde man Allegro nr 100 men i juli försattes Nielsens Båt AB i konkurs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
L O Norlin bildade då ACVA-BÅT AB i Nyköping och tog över produktionen 1968. ACVA var en förkortning av Allegro, Cresendo, Vivace och Adagio, dvs namnen på Norlins konstruktioner. Basinredningen utfördes i plast med förlängda kojer och pentry i plast. Med början 1971	erbjöds formarna till självbyggare med gott resultat. 1973 ändrades namnen på Norlins produktion så Vivace döps om till Allegro 33 och Allegron till Allegro 27. Båttypen blev populär. Allegro 27 nr 200 tillverkades på våren 1974 och båt nr 300 blev klar 1978. Den sista båten tillverkades 1982.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Källa: Allegro-nytt samt Göran Forsströms hemsida om May Be II)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Allegro27.gif|thumb|Vy och plan av Allegro 27]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ruff ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På de flesta Allegro 27:orna är ruffen försedd med ovanligt mycket trä i inredning och skott. Det ger ett ombonat, och lite träbåtsliknande intryck. Direkt till babord finns pentry i form av kök och förvaringsutrymmen. Två diskhoar sitter ovanför motorrummet och utgör det översta trappsteget ner i ruffen. Det är en okonventionell men praktisk lösning då man behändigt kan stå och diska, rak i ryggen och med öppen skjutlucka. Till styrbord finns i originalversionen en stickkoj, inte sällan omgjord till navigationsbord och stuvutrymme. Det är inte riktigt ståhöjd  i ruffen vilket kan vara besvärande om man är lång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två kojer i form av soffor med fällbara ryggar finns i ruffen. I förpiken rymms två personer,&lt;br /&gt;
men det blir smalt vid fötterna för vuxna. Stickkojen är mycket rymlig om man bara krånglat sig ner i den. Stuvfack finns under kojerna, i durken och under förpiken (segelstuv). I vissa båtar finns också hyllor under skarndäcken, ovanför soffornas ryggstöd. Utformningen varierar. Många båtar är byggda med ovanligt många stuvfack och planerade för långsegling. Ändå känns Allegron rymlig att bo i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För om ett skott som bär upp masten, ligger en separat toalett på barbordsidan. Garderoben ligger mitt emot på styrbordssidan och rymmer ibland en värmare. Den är smal men djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sittbrunn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sittbrunnen har en traditionell utformning med två långsides belägna bänkar mitt emot varandra. Den är som på alla kosterbåtar förhållandevis trång och framför allt roderplatsen blir inklämd mellan de infallande båtsidorna och storskotskenan som delar av sittbrunnen. Det här gör det svårt att verkligen få plats för de fem besättningsmedlemmar som förväntas använda kojerna. Det krävs att de är småväxta och gillar att sitta intimt. Den begränsade ytan ger dock den fördelen att båten är lätt att manövrera själv. Det är lätt att nå vinschar för skot och rigg liksom man kommer åt ankare, fendertar och tåg vid tilläggning, då stuvfack i aktern och under barbords toft är lättåtkomliga och rymliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Akter.jpg|thumb|Akterpartiet på en Allegro 27. Notera även valdäckets välvning ovanför sidolisten på båtsidan.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Däck ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mest anmärkningsvärda med däcken på Allegro 27 är att båten är valdäckad, om än rätt måttligt och försedd med en sarg som gör att det inte påverkar rörelser på däck. Fördäcket är rätt normalt för en båt i den här storleken. Utformningen med pulpit och eventuell peke varierar. Skarndäcken är också hyfsat rymliga längs med ruffen men smalnar av i höjd med sittbrunnen till följd av kosteraktern. Akterdäcket består i stort sett av en lucka till ett stuvfack och är mycket begränsat. I gengäld är det på de flesta båtar inramat av en akterpulpit som ibland kan begränsa vändradien men som ger möjlighet till att fästa diverse utrustning i närheten av rorsmannen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Segla ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegroklubbens tidigare ordförande Anna-Karin Wase beskriver styrkorna och svagheterna hos Allegrobåtarna som &amp;quot;Allegrobåtens största fördelar är säkerhet, bekvämlighet och dess goda seglingsegenskaper - inte minst på öppet hav. I en Allegrobåt kan man känna sig trygg i vetskap om att det inte finns några fel i grundkonstruktionen som kan orsaka haveri. Man kan leva ett trivsamt liv ombord även under långsegling, laga mat, baka och gå på toa utan alltför akrobatiska övningar. Båten rör sig så fint i vattnet, även i grov sjö, att man mår bra och kan vila på frivakterna.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Lyra-kryss.jpg|thumb|Allegron Lyra på kryss]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mer blandad i sin värdering är Curt Gelin i sin klassiska båtöversikt &amp;quot;500 Segelbåtar i test&amp;quot; (Nautiska förlaget 2005): ”Seglingsegenskaperna är goda för en tung, långkölad 27-fotare. Underskuret förskepp övervinner långkölarnas traditionella lovgirighet. Allegro 27 är därför relativt välbalanserad och ligger lagom bestämt på rodret, något som ger utmärkt kontakt med båten. Kursstabiliteten är utmärkt och en stor tillgång på långfärd.&lt;br /&gt;
I hård vind är järnkölen något för lätt och djupgåendet för litet. Liksom många långkölare har båten således inte den för oceansegling önskvärda slutstyvheten. Räkna med rejäl avdrift och stor krängning även med små segel i frisk vind. Kosteraktern gräver i grov akterlig sjö. Båten lyfter dåligt, vilket ökar risken för att skeppa in sjö över aktern. Å andra sidan är sittbrunnen liten, så att den viktiga långskeppsstabiliteten ändå inte äventyras. Vändradien är stor, större än normalt för långkölade segelbåtar eftersom rorkulten tar i akterpulpiten och begränsar manöverförmågan.” Men även Gelin finner Allegro 27:an konstruktionsmässigt robust och utan speciella fel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta allegroägare tycker nog att både Wase och Gelin har rätt i sina beskrivningar av Allegro 27:an - båten uppför sig som en långfärdsbåt men är förvånansvärt vek för att vara känd som &amp;quot;den lilla jordenruntseglaren&amp;quot;. För den som INTE tänkt sig segla jorden runt i en drygt åtta meter lång båt ger kombinationen av liten båt och sjövärdighet däremot ett antal fördelar i hemmavattnen. Den blir här en bra östersjöbåt, tillräckligt sjösäker för de öppna etapperna och samtidigt en hyfsat lättseglad skärgårdsbåt. Att det trots allt rör sig om en 60-talskonstruktion ger ju begränsningar som ska vägas mot det ofta måttliga priset för de idag rätt gamla båtarna. De uppenbara nackdelarna ligger kanske främst i manöverdugligheten i hamnar och trånga passager. Vändradien är som sagt stor och det kan vara äventyrligt att backa i trånga hamnar då kombinationen lång köl och ibland underdimnesionerad motor gör den svårstyrd om det blåser lite.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Anmärkningsvärda resor med Allegro 27:or ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Asiak, med familjen von Heine, seglade till Västindien 1971.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Barina, seglade Jorden runt 1994-99.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y  SeaTramp, seglad av Paulina Liljander sommaren 2009, från Suakin i Sudan, där båten köps, till Abu Tig i Egypten, där idén överges att segla båten in i Medelhavet. Historien finns beskriven av henne i [http://www.pakryss.se/ På Kryss nr 2/2010] och på [http://sailingseatramp.wordpress.com/ Paulinas hemsida].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allegro 27 i litteraturen ===&lt;br /&gt;
[[Image:Getxinfo.jpg|thumb|Omslaget till s/y Glädjen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfvén, Inger. &amp;quot;s/y Glädjen&amp;quot; Stockholm 1979 (filmatiserad 1989).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken handlar om ett par som ska göra en atlantsegling för att lappa ihop sitt äktenskap. Till detta skaffar de en gammal båt som redan en gång tidigare använts av en familj som försökt lösa sina familjeproblem med hjälp av båten. Den senare kvinnans sökande och funderande kring den första familjens resa ger två parallella historier i boken. I den första seglatsen förolyckas både mannen och en son. I den andra seglatsen klarar de sig, även här tack vare kvinnans slutliga mod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari. &amp;quot;Vi älskar att segla&amp;quot; Stockholm 1989.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (ill). &amp;quot;Friskt vågat : med S/Y Optimal till Medelhavet&amp;quot; Stockholm 1991.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (foto). &amp;quot;Vårt liv ombord&amp;quot; Stockholm 2006.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Andrahandsvärde ===&lt;br /&gt;
En begagnad allegrobåt ger extremt mycket valuta för pengarna. Du kan få en 27:a för 150 000 kr med lite tur och med den kan du sedan segla jorden runt 2 personer. Eftersom de flesta båtar är självbyggen varierar standarden på inredningen en del beroende på om det varit en möbelsnickare eller en amatör som hållit i verktygen. Själva plastningen av skroven har dock alltid skett under sakkunnig ledning.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tekniska data ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktion: Skrov och däck i glasfiberarmerad polyester enligt handuppläggningsmodellen. Skrov i enkellaminat, däck och rufftak i sandwichkonstruktion. Rostfria kölbultar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
| Längd överallt: || 8,03 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Längd i vattenlinjen: || 7,32 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Bredd: || 2,76 m 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Djupgående: || 1,25 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Deplacement: || 3,0 / 3,4 ton 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kölvikt: || 1,3 ton&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Segelyta: || 31 kvm 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Rigg: || Masthead - stående på rufftak&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kojplatser: || 5 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Ruffhöjd: || ~ 1,70 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Lystal: || 1,0  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Motor: || Volvo Penta MD7 13Hk, Yanmar 8Hk&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Konstruktör: || Lars Olof Norlin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kommentarer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv dina kommentarer till texten under fliken [discussion] &amp;gt; [edit]. För en diskussion om båtarna, deras skötsel o handhavande, hänvisas till Forumet på Allegroklubbens hemsida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2276</id>
		<title>Allegro 27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2276"/>
				<updated>2010-03-17T22:56:32Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Sommarregn.jpg|thumb|Kostern Allegro 27, spetsgattad och med valdäck.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allmänt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är en drygt åtta meter lång segelbåt av så kallad kostertyp, vilket gör att den är förhållandevis grundgående, tämligen bred och framför allt har den en spetsgattad akter. Den är byggd i plast, med en utanpåliggande, lång, köl i järn. För ökad stabilitet har den en rundad anslutning mellan fribord och däck, ett så kallat valdäck. Riggen består av en mastheadmast, stående på rufftaket, som oftast är i aluminium och bär 31 kvm segel. Båten är försedd med inombordsmotor, oftast en diesel på 8 hk eller mer. Den har fem kojer, pentry, oftast toa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:0603 4.png|thumb|Ursprunglig koster, från Nordisk familjebok.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är små, populära långfärdsbåtar som seglat hela vägen runt jorden. Båten är robust byggd med sin utanpåliggande järnköl som gör att en grundstötning aldrig har medfört en skada. Själva skrovet är också kraftigt dimensionerat med förstärkande stringers. Både 27:or och 33:or kan utan svårighet seglas av en person. Båtarna är rymliga och man får plats med oerhört mycket långseglingsutrustning, livflotte, cyklar och andra mer eller mindre nödvändiga attiraljer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterb%C3%A5t Kosterbåten] har sitt ursprung i bohuslänska öppna fiskebåtar från kosteröarna som i slutet av 1890-talet började komma ur bruk och därför köptes som fritidsbåtar av framför allt arbetare och lägre tjänstemän i Göteborg. Framväxten av den &amp;quot;moderna&amp;quot; kosterbåten efter kriget har mycket präglats av entusiaster i Segelsällskapet Fram i Göteborg som grundades redan 1896. Se [http://www.ssfram.com/ SS Fram]. Parallellt med Fram verkar också SKBF - Svenska Kosterbåtsförbundet, för att värna kosterbåtstraditionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27:an kom till som det [http://allegroklubben.se/i/allegro27/Allegro%2027%20historik.pdf vinnande förslaget i en konstruktionspristävling för kosterbåtar] i 25 kvadratmetersklassen 1967 som Kosterbåtsförbundet anordnade. Konstruktör var [http://www.norlinboats.com/ Lars-Olof Norlin] och prototypen tillverkades av Gunnar Nielsen i Nyköping. Den blev klar under hösten och provseglades av Gunnar Hildebrand och Stig Gustafsson från SKBF som var mycket positiva. &amp;quot;Båtens rörelse ingav de ombordvarande en känsla av att segla en större båt. Konstruktören har lyckats med konststycket att få en mycket formstyv båt, lätt på rodret även under segling i krängt läge.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under 1968 började den serietillverkas av Nielsens båtbyggeri och under året byggdes elva båtar varefter man året därpå byggde ytterligare cirka femton. På varvet arbetade ett 20-tal anställda, bl.a. Åke Mattsson. På våren 1970 färdigställde man Allegro nr 100 men i juli försattes Nielsens Båt AB i konkurs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
L O Norlin bildade då ACVA-BÅT AB i Nyköping och tog över produktionen 1968. ACVA var en förkortning av Allegro, Cresendo, Vivace och Adagio, dvs namnen på Norlins konstruktioner. Basinredningen utfördes i plast med förlängda kojer och pentry i plast. Med början 1971	erbjöds formarna till självbyggare med gott resultat. 1973 ändrades namnen på Norlins produktion så Vivace döps om till Allegro 33 och Allegron till Allegro 27. Båttypen blev populär. Allegro 27 nr 200 tillverkades på våren 1974 och båt nr 300 blev klar 1978. Den sista båten tillverkades 1982.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Källa: Allegro-nytt samt Göran Forsströms hemsida om May Be II)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Allegro27.gif|thumb|Vy och plan av Allegro 27]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ruff ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På de flesta Allegro 27:orna är ruffen försedd med ovanligt mycket trä i inredning och skott. Det ger ett ombonat, och lite träbåtsliknande intryck. Direkt till babord finns pentry i form av kök och förvaringsutrymmen. Två diskhoar sitter ovanför motorrummet och utgör det översta trappsteget ner i ruffen. Det är en okonventionell men praktisk lösning då man behändigt kan stå och diska, rak i ryggen och med öppen skjutlucka. Till styrbord finns i originalversionen en stickkoj, inte sällan omgjord till navigationsbord och stuvutrymme. Det är inte riktigt ståhöjd  i ruffen vilket kan vara besvärande om man är lång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två kojer i form av soffor med fällbara ryggar finns i ruffen. I förpiken rymms två personer,&lt;br /&gt;
men det blir smalt vid fötterna för vuxna. Stickkojen är mycket rymlig om man bara krånglat sig ner i den. Stuvfack finns under kojerna, i durken och under förpiken (segelstuv). I vissa båtar finns också hyllor under skarndäcken, ovanför soffornas ryggstöd. Utformningen varierar. Många båtar är byggda med ovanligt många stuvfack och planerade för långsegling. Ändå känns Allegron rymlig att bo i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För om ett skott som bär upp masten, ligger en separat toalett på barbordsidan. Garderoben ligger mitt emot på styrbordssidan och rymmer ibland en värmare. Den är smal men djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sittbrunn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sittbrunnen har en traditionell utformning med två långsides belägna bänkar mitt emot varandra. Den är som på alla kosterbåtar förhållandevis trång och framför allt roderplatsen blir inklämd mellan de infallande båtsidorna och storskotskenan som delar av sittbrunnen. Det här gör det svårt att verkligen få plats för de fem besättningsmedlemmar som förväntas använda kojerna. Det krävs att de är småväxta och gillar att sitta intimt. Den begränsade ytan ger dock den fördelen att båten är lätt att manövrera själv. Det är lätt att nå vinschar för skot och rigg liksom man kommer åt ankare, fendertar och tåg vid tilläggning, då stuvfack i aktern och under barbords toft är lättåtkomliga och rymliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Akter.jpg|thumb|Akterpartiet på en Allegro 27. Notera även valdäckets välvning ovanför sidolisten på båtsidan.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Däck ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mest anmärkningsvärda med däcken på Allegro 27 är att båten är valdäckad, om än rätt måttligt och försedd med en sarg som gör att det inte påverkar rörelser på däck. Fördäcket är rätt normalt för en båt i den här storleken. Utformningen med pulpit och eventuell peke varierar. Skarndäcken är också hyfsat rymliga längs med ruffen men smalnar av i höjd med sittbrunnen till följd av kosteraktern. Akterdäcket består i stort sett av en lucka till ett stuvfack och är mycket begränsat. I gengäld är det på de flesta båtar inramat av en akterpulpit som ibland kan begränsa vändradien men som ger möjlighet till att fästa diverse utrustning i närheten av rorsmannen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Segla ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegroklubbens tidigare ordförande Anna-Karin Wase beskriver styrkorna och svagheterna hos Allegrobåtarna som &amp;quot;Allegrobåtens största fördelar är säkerhet, bekvämlighet och dess goda seglingsegenskaper - inte minst på öppet hav. I en Allegrobåt kan man känna sig trygg i vetskap om att det inte finns några fel i grundkonstruktionen som kan orsaka haveri. Man kan leva ett trivsamt liv ombord även under långsegling, laga mat, baka och gå på toa utan alltför akrobatiska övningar. Båten rör sig så fint i vattnet, även i grov sjö, att man mår bra och kan vila på frivakterna.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Lyra-kryss.jpg|thumb|Allegron Lyra på kryss]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mer blandad i sin värdering är Curt Gelin i sin klassiska båtöversikt &amp;quot;500 Segelbåtar i test&amp;quot; (Nautiska förlaget 2005): ”Seglingsegenskaperna är goda för en tung, långkölad 27-fotare. Underskuret förskepp övervinner långkölarnas traditionella lovgirighet. Allegro 27 är därför relativt välbalanserad och ligger lagom bestämt på rodret, något som ger utmärkt kontakt med båten. Kursstabiliteten är utmärkt och en stor tillgång på långfärd.&lt;br /&gt;
I hård vind är järnkölen något för lätt och djupgåendet för litet. Liksom många långkölare har båten således inte den för oceansegling önskvärda slutstyvheten. Räkna med rejäl avdrift och stor krängning även med små segel i frisk vind. Kosteraktern gräver i grov akterlig sjö. Båten lyfter dåligt, vilket ökar risken för att skeppa in sjö över aktern. Å andra sidan är sittbrunnen liten, så att den viktiga långskeppsstabiliteten ändå inte äventyras. Vändradien är stor, större än normalt för långkölade segelbåtar eftersom rorkulten tar i akterpulpiten och begränsar manöverförmågan.” Men även Gelin finner Allegro 27:an konstruktionsmässigt robust och utan speciella fel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta allegroägare tycker nog att både Wase och Gelin har rätt i sina beskrivningar av Allegro 27:an - båten uppför sig som en långfärdsbåt men är förvånansvärt vek för att vara känd som &amp;quot;den lilla jordenruntseglaren&amp;quot;. För den som INTE tänkt sig segla jorden runt i en drygt åtta meter lång båt ger kombinationen av liten båt och sjövärdighet däremot ett antal fördelar i hemmavattnen. Den blir här en bra östersjöbåt, tillräckligt sjösäker för de öppna etapperna och samtidigt en hyfsat lättseglad skärgårdsbåt. Att det trots allt rör sig om en 60-talskonstruktion ger ju begränsningar som ska vägas mot det ofta måttliga priset för de idag rätt gamla båtarna. De uppenbara nackdelarna ligger kanske främst i manöverdugligheten i hamnar och trånga passager. Vändradien är som sagt stor och det kan vara äventyrligt att backa i trånga hamnar då kombinationen lång köl och ibland underdimnesionerad motor gör den svårstyrd om det blåser lite.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Anmärkningsvärda resor med Allegro 27:or ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Asiak, med familjen von Heine, seglade till Västindien 1971.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Barina, seglade Jorden runt 1994-99.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y  SeaTramp, seglad av Paulina Liljander sommaren 2009, från Suakin i Sudan, där båten köps, till Abu Tig i Egypten, där idén överges att segla båten in i Medelhavet. Historien finns beskriven i På Kryss nr 2/2010 och på Paulinas hemsida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allegro 27 i litteraturen ===&lt;br /&gt;
[[Image:Getxinfo.jpg|thumb|Omslaget till s/y Glädjen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfvén, Inger. &amp;quot;s/y Glädjen&amp;quot; Stockholm 1979 (filmatiserad 1989).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken handlar om ett par som ska göra en atlantsegling för att lappa ihop sitt äktenskap. Till detta skaffar de en gammal båt som redan en gång tidigare använts av en familj som försökt lösa sina familjeproblem med hjälp av båten. Den senare kvinnans sökande och funderande kring den första familjens resa ger två parallella historier i boken. I den första seglatsen förolyckas både mannen och en son. I den andra seglatsen klarar de sig, även här tack vare kvinnans slutliga mod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari. &amp;quot;Vi älskar att segla&amp;quot; Stockholm 1989.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (ill). &amp;quot;Friskt vågat : med S/Y Optimal till Medelhavet&amp;quot; Stockholm 1991.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (foto). &amp;quot;Vårt liv ombord&amp;quot; Stockholm 2006.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Andrahandsvärde ===&lt;br /&gt;
En begagnad allegrobåt ger extremt mycket valuta för pengarna. Du kan få en 27:a för 150 000 kr med lite tur och med den kan du sedan segla jorden runt 2 personer. Eftersom de flesta båtar är självbyggen varierar standarden på inredningen en del beroende på om det varit en möbelsnickare eller en amatör som hållit i verktygen. Själva plastningen av skroven har dock alltid skett under sakkunnig ledning.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tekniska data ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktion: Skrov och däck i glasfiberarmerad polyester enligt handuppläggningsmodellen. Skrov i enkellaminat, däck och rufftak i sandwichkonstruktion. Rostfria kölbultar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
| Längd överallt: || 8,03 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Längd i vattenlinjen: || 7,32 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Bredd: || 2,76 m 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Djupgående: || 1,25 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Deplacement: || 3,0 / 3,4 ton 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kölvikt: || 1,3 ton&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Segelyta: || 31 kvm 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Rigg: || Masthead - stående på rufftak&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kojplatser: || 5 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Ruffhöjd: || ~ 1,70 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Lystal: || 1,0  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Motor: || Volvo Penta MD7 13Hk, Yanmar 8Hk&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Konstruktör: || Lars Olof Norlin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kommentarer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv dina kommentarer till texten under fliken [discussion] &amp;gt; [edit]. För en diskussion om båtarna, deras skötsel o handhavande, hänvisas till Forumet på Allegroklubbens hemsida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Talk:Allegro_27&amp;diff=2246</id>
		<title>Talk:Allegro 27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Talk:Allegro_27&amp;diff=2246"/>
				<updated>2010-01-10T20:48:21Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Här kan vi hjälpas åt med att beskriva båttypen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Början på en beskrivning finns på den vanliga [http://www.allegroklubben.se/boats.php?boatsel=allegro27 Allgegrowebben].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Se även [http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterb%C3%A5t Kosterbåt].&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Här har jag byggt vidare på Addagio-sidan och fyllt på lite allt möjligt. Tycker det kan vara kul med lite blandade synpunkter o kommentarer om båten. Därför har jag plockat in lite mer kritiska åsikter, tex från Curt Gelin.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad gäller historia. Här kan skrivas betydligt mer, både om traditionella kosterbåtar, modifierade sådana i allmänhet och fr a detaljer från framväxten o tillverkningen av just Allegro 27. För övrigt undrar jag hur många K25or det egentligen finns? Är 365+1 rätt antal eller varför börjar numreringen på 59?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad gäller resor kan ni väl fylla på med berättelser, ni som gjort några långresor. Kan ju räcka med länkar till era hemsidor eller om ni vill lägga det på era respektive båtsidor.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad gäller litteraturtips så tog jag något jag hittat på webben. Jag har dock inte läst varken Alfvén eller Forsell så jag är inte helt säker på att de handlar om Allegro 27. Har ni andra böcker som handlar om Allegro 27:or så lägg in dem i listan.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Vad gäller bilder har jag lånat från Våra båtbilder och Foto-09 då jag tycker att den allmänna sidan om Allegro 27 inte ska domineras av just min båt. Men känner någon sin upphovsrätt ifrågasatt så ta bort bilden. /Hälsn Mårten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
how good is K-25 - 2007-12-04&lt;br /&gt;
Have just sailed Allegro 27 around the world. Excellent boat !!! But a small one ;-). Anyone who wants any info on the boat and her ability for long trips can e-mail me at nick.bilinski@gazeta.pl&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nick Bilinski&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bilder - 2006-12-20&lt;br /&gt;
Hej&lt;br /&gt;
Jag har inga bra ritningar, men lite bilder på diverse ombyggnader jag gjort på Euphoria om du vill kan jag mejla dom till dej, eller om jag kan lägga ut dom här på allegrosidan? Jag vet inte om det går.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
m v h Janne Wisten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Hej igen, jag har flyttat över kommentarerna hit för att få lite mer liv i den här sidan också. Men wikins underbara möjlighet att gå direkt in o ändra i artikeltexten kvarstår givetvis! ;-) /Hälsn Mårten D&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2245</id>
		<title>Allegro 27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2245"/>
				<updated>2010-01-10T20:45:55Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Sommarregn.jpg|thumb|Kostern Allegro 27, spetsgattad och med valdäck.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allmänt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är en drygt åtta meter lång segelbåt av så kallad kostertyp, vilket gör att den är förhållandevis grundgående, tämligen bred och framför allt har den en spetsgattad akter. Den är byggd i plast, med en utanpåliggande, lång, köl i järn. För ökad stabilitet har den en rundad anslutning mellan fribord och däck, ett så kallat valdäck. Riggen består av en mastheadmast, stående på rufftaket, som oftast är i aluminium och bär 31 kvm segel. Båten är försedd med inombordsmotor, oftast en diesel på 8 hk eller mer. Den har fem kojer, pentry, oftast toa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:0603 4.png|thumb|Ursprunglig koster, från Nordisk familjebok.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är små, populära långfärdsbåtar som seglat hela vägen runt jorden. Båten är robust byggd med sin utanpåliggande järnköl som gör att en grundstötning aldrig har medfört en skada. Själva skrovet är också kraftigt dimensionerat med förstärkande stringers. Både 27:or och 33:or kan utan svårighet seglas av en person. Båtarna är rymliga och man får plats med oerhört mycket långseglingsutrustning, livflotte, cyklar och andra mer eller mindre nödvändiga attiraljer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterb%C3%A5t Kosterbåten] har sitt ursprung i bohuslänska öppna fiskebåtar från kosteröarna som i slutet av 1890-talet började komma ur bruk och därför köptes som fritidsbåtar av framför allt arbetare och lägre tjänstemän i Göteborg. Framväxten av den &amp;quot;moderna&amp;quot; kosterbåten efter kriget har mycket präglats av entusiaster i Segelsällskapet Fram i Göteborg som grundades redan 1896. Se [http://www.ssfram.com/ SS Fram]. Parallellt med Fram verkar också SKBF - Svenska Kosterbåtsförbundet, för att värna kosterbåtstraditionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27:an kom till som det [http://allegroklubben.se/i/allegro27/Allegro%2027%20historik.pdf vinnande förslaget i en konstruktionspristävling för kosterbåtar] i 25 kvadratmetersklassen 1967 som Kosterbåtsförbundet anordnade. Konstruktör var [http://www.norlinboats.com/ Lars-Olof Norlin] och prototypen tillverkades av Gunnar Nielsen i Nyköping. Den blev klar under hösten och provseglades av Gunnar Hildebrand och Stig Gustafsson från SKBF som var mycket positiva. &amp;quot;Båtens rörelse ingav de ombordvarande en känsla av att segla en större båt. Konstruktören har lyckats med konststycket att få en mycket formstyv båt, lätt på rodret även under segling i krängt läge.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under 1968 började den serietillverkas av Nielsens båtbyggeri och under året byggdes elva båtar varefter man året därpå byggde ytterligare cirka femton. På varvet arbetade ett 20-tal anställda, bl.a. Åke Mattsson. På våren 1970 färdigställde man Allegro nr 100 men i juli försattes Nielsens Båt AB i konkurs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
L O Norlin bildade då ACVA-BÅT AB i Nyköping och tog över produktionen 1968. ACVA var en förkortning av Allegro, Cresendo, Vivace och Adagio, dvs namnen på Norlins konstruktioner. Basinredningen utfördes i plast med förlängda kojer och pentry i plast. Med början 1971	erbjöds formarna till självbyggare med gott resultat. 1973 ändrades namnen på Norlins produktion så Vivace döps om till Allegro 33 och Allegron till Allegro 27. Båttypen blev populär. Allegro 27 nr 200 tillverkades på våren 1974 och båt nr 300 blev klar 1978. Den sista båten tillverkades 1982.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Källa: Allegro-nytt samt Göran Forsströms hemsida om May Be II)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Allegro27.gif|thumb|Vy och plan av Allegro 27]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ruff ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På de flesta Allegro 27:orna är ruffen försedd med ovanligt mycket trä i inredning och skott. Det ger ett ombonat, och lite träbåtsliknande intryck. Direkt till babord finns pentry i form av kök och förvaringsutrymmen. Två diskhoar sitter ovanför motorrummet och utgör det översta trappsteget ner i ruffen. Det är en okonventionell men praktisk lösning då man behändigt kan stå och diska, rak i ryggen och med öppen skjutlucka. Till styrbord finns i originalversionen en stickkoj, inte sällan omgjord till navigationsbord och stuvutrymme. Det är inte riktigt ståhöjd  i ruffen vilket kan vara besvärande om man är lång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två kojer i form av soffor med fällbara ryggar finns i ruffen. I förpiken rymms två personer,&lt;br /&gt;
men det blir smalt vid fötterna för vuxna. Stickkojen är mycket rymlig om man bara krånglat sig ner i den. Stuvfack finns under kojerna, i durken och under förpiken (segelstuv). I vissa båtar finns också hyllor under skarndäcken, ovanför soffornas ryggstöd. Utformningen varierar. Många båtar är byggda med ovanligt många stuvfack och planerade för långsegling. Ändå känns Allegron rymlig att bo i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För om ett skott som bär upp masten, ligger en separat toalett på barbordsidan. Garderoben ligger mitt emot på styrbordssidan och rymmer ibland en värmare. Den är smal men djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sittbrunn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sittbrunnen har en traditionell utformning med två långsides belägna bänkar mitt emot varandra. Den är som på alla kosterbåtar förhållandevis trång och framför allt roderplatsen blir inklämd mellan de infallande båtsidorna och storskotskenan som delar av sittbrunnen. Det här gör det svårt att verkligen få plats för de fem besättningsmedlemmar som förväntas använda kojerna. Det krävs att de är småväxta och gillar att sitta intimt. Den begränsade ytan ger dock den fördelen att båten är lätt att manövrera själv. Det är lätt att nå vinschar för skot och rigg liksom man kommer åt ankare, fendertar och tåg vid tilläggning, då stuvfack i aktern och under barbords toft är lättåtkomliga och rymliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Akter.jpg|thumb|Akterpartiet på en Allegro 27. Notera även valdäckets välvning ovanför sidolisten på båtsidan.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Däck ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mest anmärkningsvärda med däcken på Allegro 27 är att båten är valdäckad, om än rätt måttligt och försedd med en sarg som gör att det inte påverkar rörelser på däck. Fördäcket är rätt normalt för en båt i den här storleken. Utformningen med pulpit och eventuell peke varierar. Skarndäcken är också hyfsat rymliga längs med ruffen men smalnar av i höjd med sittbrunnen till följd av kosteraktern. Akterdäcket består i stort sett av en lucka till ett stuvfack och är mycket begränsat. I gengäld är det på de flesta båtar inramat av en akterpulpit som ibland kan begränsa vändradien men som ger möjlighet till att fästa diverse utrustning i närheten av rorsmannen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Segla ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegroklubbens tidigare ordförande Anna-Karin Wase beskriver styrkorna och svagheterna hos Allegrobåtarna som &amp;quot;Allegrobåtens största fördelar är säkerhet, bekvämlighet och dess goda seglingsegenskaper - inte minst på öppet hav. I en Allegrobåt kan man känna sig trygg i vetskap om att det inte finns några fel i grundkonstruktionen som kan orsaka haveri. Man kan leva ett trivsamt liv ombord även under långsegling, laga mat, baka och gå på toa utan alltför akrobatiska övningar. Båten rör sig så fint i vattnet, även i grov sjö, att man mår bra och kan vila på frivakterna.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Lyra-kryss.jpg|thumb|Allegron Lyra på kryss]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mer blandad i sin värdering är Curt Gelin i sin klassiska båtöversikt &amp;quot;500 Segelbåtar i test&amp;quot; (Nautiska förlaget 2005): ”Seglingsegenskaperna är goda för en tung, långkölad 27-fotare. Underskuret förskepp övervinner långkölarnas traditionella lovgirighet. Allegro 27 är därför relativt välbalanserad och ligger lagom bestämt på rodret, något som ger utmärkt kontakt med båten. Kursstabiliteten är utmärkt och en stor tillgång på långfärd.&lt;br /&gt;
I hård vind är järnkölen något för lätt och djupgåendet för litet. Liksom många långkölare har båten således inte den för oceansegling önskvärda slutstyvheten. Räkna med rejäl avdrift och stor krängning även med små segel i frisk vind. Kosteraktern gräver i grov akterlig sjö. Båten lyfter dåligt, vilket ökar risken för att skeppa in sjö över aktern. Å andra sidan är sittbrunnen liten, så att den viktiga långskeppsstabiliteten ändå inte äventyras. Vändradien är stor, större än normalt för långkölade segelbåtar eftersom rorkulten tar i akterpulpiten och begränsar manöverförmågan.” Men även Gelin finner Allegro 27:an konstruktionsmässigt robust och utan speciella fel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta allegroägare tycker nog att både Wase och Gelin har rätt i sina beskrivningar av Allegro 27:an - båten uppför sig som en långfärdsbåt men är förvånansvärt vek för att vara känd som &amp;quot;den lilla jordenruntseglaren&amp;quot;. För den som INTE tänkt sig segla jorden runt i en drygt åtta meter lång båt ger kombinationen av liten båt och sjövärdighet däremot ett antal fördelar i hemmavattnen. Den blir här en bra östersjöbåt, tillräckligt sjösäker för de öppna etapperna och samtidigt en hyfsat lättseglad skärgårdsbåt. Att det trots allt rör sig om en 60-talskonstruktion ger ju begränsningar som ska vägas mot det ofta måttliga priset för de idag rätt gamla båtarna. De uppenbara nackdelarna ligger kanske främst i manöverdugligheten i hamnar och trånga passager. Vändradien är som sagt stor och det kan vara äventyrligt att backa i trånga hamnar då kombinationen lång köl och ibland underdimnesionerad motor gör den svårstyrd om det blåser lite.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Anmärkningsvärda resor med Allegro 27:or ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Asiak, med familjen von Heine, seglade till Västindien 1971.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Barina, seglade Jorden runt 1994-99.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allegro 27 i litteraturen ===&lt;br /&gt;
[[Image:Getxinfo.jpg|thumb|Omslaget till s/y Glädjen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfvén, Inger. &amp;quot;s/y Glädjen&amp;quot; Stockholm 1979 (filmatiserad 1989).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken handlar om ett par som ska göra en atlantsegling för att lappa ihop sitt äktenskap. Till detta skaffar de en gammal båt som redan en gång tidigare använts av en familj som försökt lösa sina familjeproblem med hjälp av båten. Den senare kvinnans sökande och funderande kring den första familjens resa ger två parallella historier i boken. I den första seglatsen förolyckas både mannen och en son. I den andra seglatsen klarar de sig, även här tack vare kvinnans slutliga mod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari. &amp;quot;Vi älskar att segla&amp;quot; Stockholm 1989.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (ill). &amp;quot;Friskt vågat : med S/Y Optimal till Medelhavet&amp;quot; Stockholm 1991.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (foto). &amp;quot;Vårt liv ombord&amp;quot; Stockholm 2006.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Andrahandsvärde ===&lt;br /&gt;
En begagnad allegrobåt ger extremt mycket valuta för pengarna. Du kan få en 27:a för 150 000 kr med lite tur och med den kan du sedan segla jorden runt 2 personer. Eftersom de flesta båtar är självbyggen varierar standarden på inredningen en del beroende på om det varit en möbelsnickare eller en amatör som hållit i verktygen. Själva plastningen av skroven har dock alltid skett under sakkunnig ledning.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tekniska data ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktion: Skrov och däck i glasfiberarmerad polyester enligt handuppläggningsmodellen. Skrov i enkellaminat, däck och rufftak i sandwichkonstruktion. Rostfria kölbultar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
| Längd överallt: || 8,03 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Längd i vattenlinjen: || 7,32 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Bredd: || 2,76 m 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Djupgående: || 1,25 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Deplacement: || 3,0 / 3,4 ton 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kölvikt: || 1,3 ton&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Segelyta: || 31 kvm 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Rigg: || Masthead - stående på rufftak&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kojplatser: || 5 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Ruffhöjd: || ~ 1,70 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Lystal: || 1,0  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Motor: || Volvo Penta MD7 13Hk, Yanmar 8Hk&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Konstruktör: || Lars Olof Norlin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kommentarer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Skriv dina kommentarer till texten under fliken [discussion] &amp;gt; [edit]. För en diskussion om båtarna, deras skötsel o handhavande, hänvisas till Forumet på Allegroklubbens hemsida.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Talk:K25S120&amp;diff=2244</id>
		<title>Talk:K25S120</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Talk:K25S120&amp;diff=2244"/>
				<updated>2010-01-10T20:37:30Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Hej Mårten, kunde inte hålla mig utan la in en början för dig att utgå ifrån. Lycka till! Du kan titta på min sida (K25S330) för att plocka rubriker etc. /Mårten D&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Talk:K25S120&amp;diff=2243</id>
		<title>Talk:K25S120</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Talk:K25S120&amp;diff=2243"/>
				<updated>2010-01-10T20:35:52Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;Hej Mårten, kunde inte hålla mig utan la in en början för dig att utgå ifrån. Lycka till! /Mårten D&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S120&amp;diff=2242</id>
		<title>K25S120</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=K25S120&amp;diff=2242"/>
				<updated>2010-01-10T20:34:41Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;==Båtnamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Äventyret&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Hemmahamn==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Örebro?&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
==Ägare==&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
200X - Mårten Sandström, Örebro&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2226</id>
		<title>Allegro 27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2226"/>
				<updated>2009-12-06T20:37:12Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Sommarregn.jpg|thumb|Kostern Allegro 27, spetsgattad och med valdäck.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allmänt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är en drygt åtta meter lång segelbåt av så kallad kostertyp, vilket gör att den är förhållandevis grundgående, tämligen bred och framför allt har den en spetsgattad akter. Den är byggd i plast, med en utanpåliggande, lång, köl i järn. För ökad stabilitet har den en rundad anslutning mellan fribord och däck, ett så kallat valdäck. Riggen består av en mastheadmast, stående på rufftaket, som oftast är i aluminium och bär 31 kvm segel. Båten är försedd med inombordsmotor, oftast en diesel på 8 hk eller mer. Den har fem kojer, pentry, oftast toa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:0603 4.png|thumb|Ursprunglig koster, från Nordisk familjebok.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är små, populära långfärdsbåtar som seglat hela vägen runt jorden. Båten är robust byggd med sin utanpåliggande järnköl som gör att en grundstötning aldrig har medfört en skada. Själva skrovet är också kraftigt dimensionerat med förstärkande stringers. Både 27:or och 33:or kan utan svårighet seglas av en person. Båtarna är rymliga och man får plats med oerhört mycket långseglingsutrustning, livflotte, cyklar och andra mer eller mindre nödvändiga attiraljer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterb%C3%A5t Kosterbåten] har sitt ursprung i bohuslänska öppna fiskebåtar från kosteröarna som i slutet av 1890-talet började komma ur bruk och därför köptes som fritidsbåtar av framför allt arbetare och lägre tjänstemän i Göteborg. Framväxten av den &amp;quot;moderna&amp;quot; kosterbåten efter kriget har mycket präglats av entusiaster i Segelsällskapet Fram i Göteborg som grundades redan 1896. Se [http://www.ssfram.com/ SS Fram]. Parallellt med Fram verkar också SKBF - Svenska Kosterbåtsförbundet, för att värna kosterbåtstraditionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27:an kom till som det [http://allegroklubben.se/i/allegro27/Allegro%2027%20historik.pdf vinnande förslaget i en konstruktionspristävling för kosterbåtar] i 25 kvadratmetersklassen 1967 som Kosterbåtsförbundet anordnade. Konstruktör var [http://www.norlinboats.com/ Lars-Olof Norlin] och prototypen tillverkades av Gunnar Nielsen i Nyköping. Den blev klar under hösten och provseglades av Gunnar Hildebrand och Stig Gustafsson från SKBF som var mycket positiva. &amp;quot;Båtens rörelse ingav de ombordvarande en känsla av att segla en större båt. Konstruktören har lyckats med konststycket att få en mycket formstyv båt, lätt på rodret även under segling i krängt läge.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under 1968 började den serietillverkas av Nielsens båtbyggeri och under året byggdes elva båtar varefter man året därpå byggde ytterligare cirka femton. På varvet arbetade ett 20-tal anställda, bl.a. Åke Mattsson. På våren 1970 färdigställde man Allegro nr 100 men i juli försattes Nielsens Båt AB i konkurs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
L O Norlin bildade då ACVA-BÅT AB i Nyköping och tog över produktionen 1968. ACVA var en förkortning av Allegro, Cresendo, Vivace och Adagio, dvs namnen på Norlins konstruktioner. Basinredningen utfördes i plast med förlängda kojer och pentry i plast. Med början 1971	erbjöds formarna till självbyggare med gott resultat. 1973 ändrades namnen på Norlins produktion så Vivace döps om till Allegro 33 och Allegron till Allegro 27. Båttypen blev populär. Allegro 27 nr 200 tillverkades på våren 1974 och båt nr 300 blev klar 1978. Den sista båten tillverkades 1982.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Källa: Allegro-nytt samt Göran Forsströms hemsida om May Be II)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Allegro27.gif|thumb|Vy och plan av Allegro 27]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ruff ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På de flesta Allegro 27:orna är ruffen försedd med ovanligt mycket trä i inredning och skott. Det ger ett ombonat, och lite träbåtsliknande intryck. Direkt till babord finns pentry i form av kök och förvaringsutrymmen. Två diskhoar sitter ovanför motorrummet och utgör det översta trappsteget ner i ruffen. Det är en okonventionell men praktisk lösning då man behändigt kan stå och diska, rak i ryggen och med öppen skjutlucka. Till styrbord finns i originalversionen en stickkoj, inte sällan omgjord till navigationsbord och stuvutrymme. Det är inte riktigt ståhöjd  i ruffen vilket kan vara besvärande om man är lång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två kojer i form av soffor med fällbara ryggar finns i ruffen. I förpiken rymms två personer,&lt;br /&gt;
men det blir smalt vid fötterna för vuxna. Stickkojen är mycket rymlig om man bara krånglat sig ner i den. Stuvfack finns under kojerna, i durken och under förpiken (segelstuv). I vissa båtar finns också hyllor under skarndäcken, ovanför soffornas ryggstöd. Utformningen varierar. Många båtar är byggda med ovanligt många stuvfack och planerade för långsegling. Ändå känns Allegron rymlig att bo i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För om ett skott som bär upp masten, ligger en separat toalett på barbordsidan. Garderoben ligger mitt emot på styrbordssidan och rymmer ibland en värmare. Den är smal men djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sittbrunn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sittbrunnen har en traditionell utformning med två långsides belägna bänkar mitt emot varandra. Den är som på alla kosterbåtar förhållandevis trång och framför allt roderplatsen blir inklämd mellan de infallande båtsidorna och storskotskenan som delar av sittbrunnen. Det här gör det svårt att verkligen få plats för de fem besättningsmedlemmar som förväntas använda kojerna. Det krävs att de är småväxta och gillar att sitta intimt. Den begränsade ytan ger dock den fördelen att båten är lätt att manövrera själv. Det är lätt att nå vinschar för skot och rigg liksom man kommer åt ankare, fendertar och tåg vid tilläggning, då stuvfack i aktern och under barbords toft är lättåtkomliga och rymliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Akter.jpg|thumb|Akterpartiet på en Allegro 27. Notera även valdäckets välvning ovanför sidolisten på båtsidan.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Däck ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mest anmärkningsvärda med däcken på Allegro 27 är att båten är valdäckad, om än rätt måttligt och försedd med en sarg som gör att det inte påverkar rörelser på däck. Fördäcket är rätt normalt för en båt i den här storleken. Utformningen med pulpit och eventuell peke varierar. Skarndäcken är också hyfsat rymliga längs med ruffen men smalnar av i höjd med sittbrunnen till följd av kosteraktern. Akterdäcket består i stort sett av en lucka till ett stuvfack och är mycket begränsat. I gengäld är det på de flesta båtar inramat av en akterpulpit som ibland kan begränsa vändradien men som ger möjlighet till att fästa diverse utrustning i närheten av rorsmannen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Segla ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegroklubbens tidigare ordförande Anna-Karin Wase beskriver styrkorna och svagheterna hos Allegrobåtarna som &amp;quot;Allegrobåtens största fördelar är säkerhet, bekvämlighet och dess goda seglingsegenskaper - inte minst på öppet hav. I en Allegrobåt kan man känna sig trygg i vetskap om att det inte finns några fel i grundkonstruktionen som kan orsaka haveri. Man kan leva ett trivsamt liv ombord även under långsegling, laga mat, baka och gå på toa utan alltför akrobatiska övningar. Båten rör sig så fint i vattnet, även i grov sjö, att man mår bra och kan vila på frivakterna.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Lyra-kryss.jpg|thumb|Allegron Lyra på kryss]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mer blandad i sin värdering är Curt Gelin i sin klassiska båtöversikt &amp;quot;500 Segelbåtar i test&amp;quot; (Nautiska förlaget 2005): ”Seglingsegenskaperna är goda för en tung, långkölad 27-fotare. Underskuret förskepp övervinner långkölarnas traditionella lovgirighet. Allegro 27 är därför relativt välbalanserad och ligger lagom bestämt på rodret, något som ger utmärkt kontakt med båten. Kursstabiliteten är utmärkt och en stor tillgång på långfärd.&lt;br /&gt;
I hård vind är järnkölen något för lätt och djupgåendet för litet. Liksom många långkölare har båten således inte den för oceansegling önskvärda slutstyvheten. Räkna med rejäl avdrift och stor krängning även med små segel i frisk vind. Kosteraktern gräver i grov akterlig sjö. Båten lyfter dåligt, vilket ökar risken för att skeppa in sjö över aktern. Å andra sidan är sittbrunnen liten, så att den viktiga långskeppsstabiliteten ändå inte äventyras. Vändradien är stor, större än normalt för långkölade segelbåtar eftersom rorkulten tar i akterpulpiten och begränsar manöverförmågan.” Men även Gelin finner Allegro 27:an konstruktionsmässigt robust och utan speciella fel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta allegroägare tycker nog att både Wase och Gelin har rätt i sina beskrivningar av Allegro 27:an - båten uppför sig som en långfärdsbåt men är förvånansvärt vek för att vara känd som &amp;quot;den lilla jordenruntseglaren&amp;quot;. För den som INTE tänkt sig segla jorden runt i en drygt åtta meter lång båt ger kombinationen av liten båt och sjövärdighet däremot ett antal fördelar i hemmavattnen. Den blir här en bra östersjöbåt, tillräckligt sjösäker för de öppna etapperna och samtidigt en hyfsat lättseglad skärgårdsbåt. Att det trots allt rör sig om en 60-talskonstruktion ger ju begränsningar som ska vägas mot det ofta måttliga priset för de idag rätt gamla båtarna. De uppenbara nackdelarna ligger kanske främst i manöverdugligheten i hamnar och trånga passager. Vändradien är som sagt stor och det kan vara äventyrligt att backa i trånga hamnar då kombinationen lång köl och ibland underdimnesionerad motor gör den svårstyrd om det blåser lite.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Anmärkningsvärda resor med Allegro 27:or ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Asiak, med familjen von Heine, seglade till Västindien 1971.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Barina, seglade Jorden runt 1994-99.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allegro 27 i litteraturen ===&lt;br /&gt;
[[Image:Getxinfo.jpg|thumb|Omslaget till s/y Glädjen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfvén, Inger. &amp;quot;s/y Glädjen&amp;quot; Stockholm 1979 (filmatiserad 1989).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken handlar om ett par som ska göra en atlantsegling för att lappa ihop sitt äktenskap. Till detta skaffar de en gammal båt som redan en gång tidigare använts av en familj som försökt lösa sina familjeproblem med hjälp av båten. Den senare kvinnans sökande och funderande kring den första familjens resa ger två parallella historier i boken. I den första seglatsen förolyckas både mannen och en son. I den andra seglatsen klarar de sig, även här tack vare kvinnans slutliga mod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari. &amp;quot;Vi älskar att segla&amp;quot; Stockholm 1989.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (ill). &amp;quot;Friskt vågat : med S/Y Optimal till Medelhavet&amp;quot; Stockholm 1991.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (foto). &amp;quot;Vårt liv ombord&amp;quot; Stockholm 2006.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Andrahandsvärde ===&lt;br /&gt;
En begagnad allegrobåt ger extremt mycket valuta för pengarna. Du kan få en 27:a för under 150 000 kr med lite tur och med den kan du sedan segla jorden runt 2 personer. Eftersom de flesta båtar är självbyggen varierar standarden på inredningen en del beroende på om det varit en möbelsnickare eller en amatör som hållit i verktygen. Själva plastningen av skroven har dock alltid skett under sakkunnig ledning.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tekniska data ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktion: Skrov och däck i glasfiberarmerad polyester enligt handuppläggningsmodellen. Skrov i enkellaminat, däck och rufftak i sandwichkonstruktion. Rostfria kölbultar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
| Längd överallt: || 8,03 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Längd i vattenlinjen: || 7,32 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Bredd: || 2,76 m 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Djupgående: || 1,25 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Deplacement: || 3,0 / 3,4 ton 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kölvikt: || 1,3 ton&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Segelyta: || 31 kvm 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Rigg: || Masthead - stående på rufftak&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kojplatser: || 5 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Ruffhöjd: || ~ 1,70 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Lystal: || 1,0  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Motor: || Volvo Penta MD7 13Hk, Yanmar 8Hk&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Konstruktör: || Lars Olof Norlin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kommentarer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
proppelleraxel lager. - 2009-05-21&lt;br /&gt;
Hej, någos som vet hur man byter propp axellager på en Allegro 33. Som det ser ut så kan man ej få ut det gammla bakåt då det sitter som ett ring på ändan av hyllsan. Ochså om någon har erfarenhet av att montera en utombordare på rodret som nödmotor. Mv.h mikael olausson/Rocinante. för närvarande i venezuela.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- 2008-10-25&lt;br /&gt;
hej &lt;br /&gt;
jeg er dansker og ved ikke hvad targabåger er . &lt;br /&gt;
Targabågar? - 2008-08-14&lt;br /&gt;
Om du mailar mej så kan jag maila tillbaka ett par bilder på targabåge och bomgalje. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gösta Enström&lt;br /&gt;
mail: sylaxen@yahoo.se&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
how good is K-25 - 2007-12-04&lt;br /&gt;
Have just sailed Allegro 27 around the world. Excellent boat !!! But a small one ;-). Anyone who wants any info on the boat and her ability for long trips can e-mail me at nick.bilinski@gazeta.pl&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nick Bilinski&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bilder - 2006-12-20&lt;br /&gt;
Hej&lt;br /&gt;
Jag har inga bra ritningar, men lite bilder på diverse ombyggnader jag gjort på Euphoria om du vill kan jag mejla dom till dej, eller om jag kan lägga ut dom här på allegrosidan? Jag vet inte om det går.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
m v h Janne Wisten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
targabågar - 2006-12-04&lt;br /&gt;
hejsan!&lt;br /&gt;
jag letar med ljus och lykta efter ritningar till &amp;quot;targabågar&amp;quot; en akter om sittbrunnen och en att vila bommen i? &lt;br /&gt;
Tips om båt - 2006-08-18&lt;br /&gt;
Den här båten tycker Stig-Göran i Vaggeryd att vi borde ha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lars&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=File:0603_4.png&amp;diff=2225</id>
		<title>File:0603 4.png</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=File:0603_4.png&amp;diff=2225"/>
				<updated>2009-12-06T20:36:07Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2206</id>
		<title>Allegro 27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2206"/>
				<updated>2009-11-16T21:12:44Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: &lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Sommarregn.jpg|thumb|Kostern Allegro 27, spetsgattad och med valdäck.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allmänt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är en drygt åtta meter lång segelbåt av så kallad kostertyp, vilket gör att den är förhållandevis grundgående, tämligen bred och framför allt har den en spetsgattad akter. Den är byggd i plast, med en utanpåliggande, lång, köl i järn. För ökad stabilitet har den en rundad anslutning mellan fribord och däck, ett så kallat valdäck. Riggen består av en mastheadmast, stående på rufftaket, som oftast är i aluminium och bär 31 kvm segel. Båten är försedd med inombordsmotor, oftast en diesel på 8 hk eller mer. Den har fem kojer, pentry, oftast toa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är små, populära långfärdsbåtar som seglat hela vägen runt jorden. Båten är robust byggd med sin utanpåliggande järnköl som gör att en grundstötning aldrig har medfört en skada. Själva skrovet är också kraftigt dimensionerat med förstärkande stringers. Både 27:or och 33:or kan utan svårighet seglas av en person. Båtarna är rymliga och man får plats med oerhört mycket långseglingsutrustning, livflotte, cyklar och andra mer eller mindre nödvändiga attiraljer.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterb%C3%A5t Kosterbåten] har sitt ursprung i bohuslänska öppna fiskebåtar från kosteröarna som i slutet av 1890-talet började komma ur bruk och därför köptes som fritidsbåtar av framför allt arbetare och lägre tjänstemän i Göteborg. Framväxten av den &amp;quot;moderna&amp;quot; kosterbåten efter kriget har mycket präglats av entusiaster i Segelsällskapet Fram i Göteborg som grundades redan 1896. Se [http://www.ssfram.com/ SS Fram]. Parallellt med Fram verkar också SKBF - Svenska Kosterbåtsförbundet, för att värna kosterbåtstraditionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27:an kom till som det [http://allegroklubben.se/i/allegro27/Allegro%2027%20historik.pdf vinnande förslaget i en konstruktionspristävling för kosterbåtar] i 25 kvadratmetersklassen 1967 som Kosterbåtsförbundet anordnade. Konstruktör var [http://www.norlinboats.com/ Lars-Olof Norlin] och prototypen tillverkades av Gunnar Nielsen i Nyköping. Den blev klar under hösten och provseglades av Gunnar Hildebrand och Stig Gustafsson från SKBF som var mycket positiva. &amp;quot;Båtens rörelse ingav de ombordvarande en känsla av att segla en större båt. Konstruktören har lyckats med konststycket att få en mycket formstyv båt, lätt på rodret även under segling i krängt läge.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under 1968 började den serietillverkas av Nielsens båtbyggeri och under året byggdes elva båtar varefter man året därpå byggde ytterligare cirka femton. På varvet arbetade ett 20-tal anställda, bl.a. Åke Mattsson. På våren 1970 färdigställde man Allegro nr 100 men i juli försattes Nielsens Båt AB i konkurs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
L O Norlin bildade då ACVA-BÅT AB i Nyköping och tog över produktionen 1968. ACVA var en förkortning av Allegro, Cresendo, Vivace och Adagio, dvs namnen på Norlins konstruktioner. Basinredningen utfördes i plast med förlängda kojer och pentry i plast. Med början 1971	erbjöds formarna till självbyggare med gott resultat. 1973 ändrades namnen på Norlins produktion så Vivace döps om till Allegro 33 och Allegron till Allegro 27. Båttypen blev populär. Allegro 27 nr 200 tillverkades på våren 1974 och båt nr 300 blev klar 1978. Den sista båten tillverkades 1982.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Källa: Allegro-nytt samt Göran Forsströms hemsida om May Be II)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Allegro27.gif|thumb|Vy och plan av Allegro 27]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ruff ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På de flesta Allegro 27:orna är ruffen försedd med ovanligt mycket trä i inredning och skott. Det ger ett ombonat, och lite träbåtsliknande intryck. Direkt till babord finns pentry i form av kök och förvaringsutrymmen. Två diskhoar sitter ovanför motorrummet och utgör det översta trappsteget ner i ruffen. Det är en okonventionell men praktisk lösning då man behändigt kan stå och diska, rak i ryggen och med öppen skjutlucka. Till styrbord finns i originalversionen en stickkoj, inte sällan omgjord till navigationsbord och stuvutrymme. Det är inte riktigt ståhöjd  i ruffen vilket kan vara besvärande om man är lång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två kojer i form av soffor med fällbara ryggar finns i ruffen. I förpiken rymms två personer,&lt;br /&gt;
men det blir smalt vid fötterna för vuxna. Stickkojen är mycket rymlig om man bara krånglat sig ner i den. Stuvfack finns under kojerna, i durken och under förpiken (segelstuv). I vissa båtar finns också hyllor under skarndäcken, ovanför soffornas ryggstöd. Utformningen varierar. Många båtar är byggda med ovanligt många stuvfack och planerade för långsegling. Ändå känns Allegron rymlig att bo i.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För om ett skott som bär upp masten, ligger en separat toalett på barbordsidan. Garderoben ligger mitt emot på styrbordssidan och rymmer ibland en värmare. Den är smal men djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sittbrunn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sittbrunnen har en traditionell utformning med två långsides belägna bänkar mitt emot varandra. Den är som på alla kosterbåtar förhållandevis trång och framför allt roderplatsen blir inklämd mellan de infallande båtsidorna och storskotskenan som delar av sittbrunnen. Det här gör det svårt att verkligen få plats för de fem besättningsmedlemmar som förväntas använda kojerna. Det krävs att de är småväxta och gillar att sitta intimt. Den begränsade ytan ger dock den fördelen att båten är lätt att manövrera själv. Det är lätt att nå vinschar för skot och rigg liksom man kommer åt ankare, fendertar och tåg vid tilläggning, då stuvfack i aktern och under barbords toft är lättåtkomliga och rymliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Akter.jpg|thumb|Akterpartiet på en Allegro 27. Notera även valdäckets välvning ovanför sidolisten på båtsidan.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Däck ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mest anmärkningsvärda med däcken på Allegro 27 är att båten är valdäckad, om än rätt måttligt och försedd med en sarg som gör att det inte påverkar rörelser på däck. Fördäcket är rätt normalt för en båt i den här storleken. Utformningen med pulpit och eventuell peke varierar. Skarndäcken är också hyfsat rymliga längs med ruffen men smalnar av i höjd med sittbrunnen till följd av kosteraktern. Akterdäcket består i stort sett av en lucka till ett stuvfack och är mycket begränsat. I gengäld är det på de flesta båtar inramat av en akterpulpit som ibland kan begränsa vändradien men som ger möjlighet till att fästa diverse utrustning i närheten av rorsmannen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Segla ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegroklubbens tidigare ordförande Anna-Karin Wase beskriver styrkorna och svagheterna hos Allegrobåtarna som &amp;quot;Allegrobåtens största fördelar är säkerhet, bekvämlighet och dess goda seglingsegenskaper - inte minst på öppet hav. I en Allegrobåt kan man känna sig trygg i vetskap om att det inte finns några fel i grundkonstruktionen som kan orsaka haveri. Man kan leva ett trivsamt liv ombord även under långsegling, laga mat, baka och gå på toa utan alltför akrobatiska övningar. Båten rör sig så fint i vattnet, även i grov sjö, att man mår bra och kan vila på frivakterna.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Lyra-kryss.jpg|thumb|Allegron Lyra på kryss]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mer blandad i sin värdering är Curt Gelin i sin klassiska båtöversikt &amp;quot;500 Segelbåtar i test&amp;quot; (Nautiska förlaget 2005): ”Seglingsegenskaperna är goda för en tung, långkölad 27-fotare. Underskuret förskepp övervinner långkölarnas traditionella lovgirighet. Allegro 27 är därför relativt välbalanserad och ligger lagom bestämt på rodret, något som ger utmärkt kontakt med båten. Kursstabiliteten är utmärkt och en stor tillgång på långfärd.&lt;br /&gt;
I hård vind är järnkölen något för lätt och djupgåendet för litet. Liksom många långkölare har båten således inte den för oceansegling önskvärda slutstyvheten. Räkna med rejäl avdrift och stor krängning även med små segel i frisk vind. Kosteraktern gräver i grov akterlig sjö. Båten lyfter dåligt, vilket ökar risken för att skeppa in sjö över aktern. Å andra sidan är sittbrunnen liten, så att den viktiga långskeppsstabiliteten ändå inte äventyras. Vändradien är stor, större än normalt för långkölade segelbåtar eftersom rorkulten tar i akterpulpiten och begränsar manöverförmågan.” Men även Gelin finner Allegro 27:an konstruktionsmässigt robust och utan speciella fel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta allegroägare tycker nog att både Wase och Gelin har rätt i sina beskrivningar av Allegro 27:an - båten uppför sig som en långfärdsbåt men är förvånansvärt vek för att vara känd som &amp;quot;den lilla jordenruntseglaren&amp;quot;. För den som INTE tänkt sig segla jorden runt i en drygt åtta meter lång båt ger kombinationen av liten båt och sjövärdighet däremot ett antal fördelar i hemmavattnen. Den blir här en bra östersjöbåt, tillräckligt sjösäker för de öppna etapperna och samtidigt en hyfsat lättseglad skärgårdsbåt. Att det trots allt rör sig om en 60-talskonstruktion ger ju begränsningar som ska vägas mot det ofta måttliga priset för de idag rätt gamla båtarna. De uppenbara nackdelarna ligger kanske främst i manöverdugligheten i hamnar och trånga passager. Vändradien är som sagt stor och det kan vara äventyrligt att backa i trånga hamnar då kombinationen lång köl och ibland underdimnesionerad motor gör den svårstyrd om det blåser lite.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Anmärkningsvärda resor med Allegro 27:or ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Asiak, med familjen von Heine, seglade till Västindien 1971.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Barina, seglade Jorden runt 1994-99.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allegro 27 i litteraturen ===&lt;br /&gt;
[[Image:Getxinfo.jpg|thumb|Omslaget till s/y Glädjen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfvén, Inger. &amp;quot;s/y Glädjen&amp;quot; Stockholm 1979 (filmatiserad 1989).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken handlar om ett par som ska göra en atlantsegling för att lappa ihop sitt äktenskap. Till detta skaffar de en gammal båt som redan en gång tidigare använts av en familj som försökt lösa sina familjeproblem med hjälp av båten. Den senare kvinnans sökande och funderande kring den första familjens resa ger två parallella historier i boken. I den första seglatsen förolyckas både mannen och en son. I den andra seglatsen klarar de sig, även här tack vare kvinnans slutliga mod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari. &amp;quot;Vi älskar att segla&amp;quot; Stockholm 1989.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (ill). &amp;quot;Friskt vågat : med S/Y Optimal till Medelhavet&amp;quot; Stockholm 1991.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (foto). &amp;quot;Vårt liv ombord&amp;quot; Stockholm 2006.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Andrahandsvärde ===&lt;br /&gt;
En begagnad allegrobåt ger extremt mycket valuta för pengarna. Du kan få en 27:a för under 150 000 kr med lite tur och med den kan du sedan segla jorden runt 2 personer. Eftersom de flesta båtar är självbyggen varierar standarden på inredningen en del beroende på om det varit en möbelsnickare eller en amatör som hållit i verktygen. Själva plastningen av skroven har dock alltid skett under sakkunnig ledning.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tekniska data ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktion: Skrov och däck i glasfiberarmerad polyester enligt handuppläggningsmodellen. Skrov i enkellaminat, däck och rufftak i sandwichkonstruktion. Rostfria kölbultar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
| Längd överallt: || 8,03 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Längd i vattenlinjen: || 7,32 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Bredd: || 2,76 m 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Djupgående: || 1,25 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Deplacement: || 3,0 / 3,4 ton 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kölvikt: || 1,3 ton&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Segelyta: || 31 kvm 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Rigg: || Masthead - stående på rufftak&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kojplatser: || 5 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Ruffhöjd: || ~ 1,70 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Lystal: || 1,0  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Motor: || Volvo Penta MD7 13Hk, Yanmar 8Hk&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Konstruktör: || Lars Olof Norlin&lt;br /&gt;
|}&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Kommentarer ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
proppelleraxel lager. - 2009-05-21&lt;br /&gt;
Hej, någos som vet hur man byter propp axellager på en Allegro 33. Som det ser ut så kan man ej få ut det gammla bakåt då det sitter som ett ring på ändan av hyllsan. Ochså om någon har erfarenhet av att montera en utombordare på rodret som nödmotor. Mv.h mikael olausson/Rocinante. för närvarande i venezuela.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
- 2008-10-25&lt;br /&gt;
hej &lt;br /&gt;
jeg er dansker og ved ikke hvad targabåger er . &lt;br /&gt;
Targabågar? - 2008-08-14&lt;br /&gt;
Om du mailar mej så kan jag maila tillbaka ett par bilder på targabåge och bomgalje. &lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Gösta Enström&lt;br /&gt;
mail: sylaxen@yahoo.se&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
how good is K-25 - 2007-12-04&lt;br /&gt;
Have just sailed Allegro 27 around the world. Excellent boat !!! But a small one ;-). Anyone who wants any info on the boat and her ability for long trips can e-mail me at nick.bilinski@gazeta.pl&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Nick Bilinski&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Bilder - 2006-12-20&lt;br /&gt;
Hej&lt;br /&gt;
Jag har inga bra ritningar, men lite bilder på diverse ombyggnader jag gjort på Euphoria om du vill kan jag mejla dom till dej, eller om jag kan lägga ut dom här på allegrosidan? Jag vet inte om det går.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
m v h Janne Wisten&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
----&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
targabågar - 2006-12-04&lt;br /&gt;
hejsan!&lt;br /&gt;
jag letar med ljus och lykta efter ritningar till &amp;quot;targabågar&amp;quot; en akter om sittbrunnen och en att vila bommen i? &lt;br /&gt;
Tips om båt - 2006-08-18&lt;br /&gt;
Den här båten tycker Stig-Göran i Vaggeryd att vi borde ha.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Lars&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	<entry>
		<id>http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2082</id>
		<title>Allegro 27</title>
		<link rel="alternate" type="text/html" href="http://allegroklubben.se/wiki/index.php?title=Allegro_27&amp;diff=2082"/>
				<updated>2009-11-01T16:22:37Z</updated>
		
		<summary type="html">&lt;p&gt;Ivalu: /* Allegro 27 i litteraturen */&lt;/p&gt;
&lt;hr /&gt;
&lt;div&gt;[[Image:Sommarregn.jpg|thumb|Kostern Allegro 27, spetsgattad och med valdäck.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allmänt ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27 är en drygt åtta meter lång segelbåt av så kallad kostertyp, vilket gör att den är förhållandevis grundgående, tämligen bred och framför allt har den en spetsgattad akter. Den är byggd i plast, med en utanpåliggande, lång, köl i järn. För ökad stabilitet har den en rundad anslutning mellan fribord och däck, ett så kallat valdäck. Riggen är oftast i aluminium och den har 31 kvm segelyta. Den är försedd med inombordsmotor, oftast en diesel på 8 hk eller mer. Den har fem kojer, pentry, oftast toa.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Historia ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[http://sv.wikipedia.org/wiki/Kosterb%C3%A5t Kosterbåten] har sitt ursprung i bohuslänska öppna fiskebåtar från kosteröarna som i slutet av 1890-talet började komma ur bruk och därför köptes som fritidsbåtar av framför allt arbetare och lägre tjänstemän i Göteborg. Framväxten av den &amp;quot;moderna&amp;quot; kosterbåten efter kriget har mycket präglats av entusiaster i Segelsällskapet Fram i Göteborg som grundades redan 1896. Se [http://www.ssfram.com/ SS Fram]. Parallellt med Fram verkar också SKBF - Svenska Kosterbåtsförbundet, för att värna kosterbåtstraditionen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegro 27:an kom till som det vinnande förslaget i en konstruktionspristävling för kosterbåtar i 25 kvadratmetersklassen 1967 som Kosterbåtsförbundet anordnade. Konstruktör var [http://www.norlinboats.com/ Lars-Olof Norlin] och prototypen tillverkades av Gunnar Nielsen i Nyköping. Den blev klar under hösten och provseglades av Gunnar Hildebrand och Stig Gustafsson från SKBF som var mycket positiva. &amp;quot;Båtens rörelse ingav de ombordvarande en känsla av att segla en större båt. Konstruktören har lyckats med konststycket att få en mycket formstyv båt, lätt på rodret även under segling i krängt läge.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Under 1968 började den serietillverkas av Nielsens båtbyggeri och under året byggdes elva båtar varefter man året därpå byggde ytterligare cirka femton. På varvet arbetade ett 20-tal anställda, bl.a. Åke Mattsson. På våren 1970 färdigställde man Allegro nr 100 men i juli försattes Nielsens Båt AB i konkurs.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
L O Norlin bildade då ACVA-BÅT AB i Nyköping och tog över produktionen 1968. ACVA var en förkortning av Allegro, Cresendo, Vivace och Adagio, dvs namnen på Norlins konstruktioner. Basinredningen utfördes i plast med förlängda kojer och pentry i plast. Med början 1971	erbjöds formarna till självbyggare med gott resultat. 1973 ändrades namnen på Norlins produktion så Vivace döps om till Allegro 33 och Allegron till Allegro 27. Båttypen blev populär. Allegro 27 nr 200 tillverkades på våren 1974 och båt nr 300 blev klar 1978. Den sista båten tillverkades 1982.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
(Källa: Allegro-nytt samt Göran Forsströms hemsida om May Be II)&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Allegro27.gif|thumb|Vy och plan av Allegro 27]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Ruff ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
På de flesta Allegro 27:orna är ruffen försedd med ovanligt mycket trä i inredning och skott. Det ger ett ombonat, och lite träbåtsliknande intryck. Direkt till babord finns pentry i form av kök och förvaringsutrymmen. Två diskhoar sitter ovanför motorrummet och utgör det översta trappsteget ner i ruffen. Det är en okonventionell men praktisk lösning då man behändigt kan stå och diska, rak i ryggen och med öppen skjutlucka. Till styrbord finns i originalversionen en stickkoj, inte sällan omgjord till navigationsbord och stuvutrymme. Det är inte riktigt ståhöjd  i ruffen vilket kan vara besvärande om man är lång.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Två kojer i form av soffor med fällbara ryggar finns i ruffen. I förpiken rymms två personer,&lt;br /&gt;
men det blir smalt vid fötterna för vuxna. Stickkojen är mycket rymlig om man bara krånglat sig ner i den. Stuvfack finns under kojerna, i durken och under förpiken (segelstuv). I vissa båtar finns också hyllor under skarndäcken, ovanför soffornas ryggstöd. Utformningen varierar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
För om ett skott som bär upp masten, ligger en separat toalett på barbordsidan. Garderoben ligger mitt emot på styrbordssidan och rymmer ibland en värmare. Den är smal men djup.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Sittbrunn ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Sittbrunnen har en traditionell utformning med två långsides belägna bänkar mitt emot varandra. Den är som på alla kosterbåtar förhållandevis trång och framför allt roderplatsen blir inklämd mellan de infallande båtsidorna och storskotskenan som delar av sittbrunnen. Det här gör det svårt att verkligen få plats för de fem besättningsmedlemmar som förväntas använda kojerna. Det krävs att de är småväxta och gillar att sitta intimt. Den begränsade ytan ger dock den fördelen att båten är lätt att manövrera själv. Det är lätt att nå vinschar för skot och rigg liksom man kommer åt ankare, fendertar och tåg vid tilläggning, då stuvfack i aktern och under barbords toft är lättåtkomliga och rymliga.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Akter.jpg|thumb|Akterpartiet på en Allegro 27. Notera även valdäckets välvning ovanför sidolisten på båtsidan.]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Däck ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Det mest anmärkningsvärda med däcken på Allegro 27 är att båten är valdäckad, om än rätt måttligt och försedd med en sarg som gör att det inte påverkar rörelser på däck. Fördäcket är rätt normalt för en båt i den här storleken. Utformningen med pulpit och eventuell peke varierar. Skarndäcken är också hyfsat rymliga längs med ruffen men smalnar av i höjd med sittbrunnen till följd av kosteraktern. Akterdäcket består i stort sett av en lucka till ett stuvfack och är mycket begränsat. I gengäld är det på de flesta båtar inramat av en akterpulpit som ibland kan begränsa vändradien men som ger möjlighet till att fästa diverse utrustning i närheten av rorsmannen.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Segla ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Allegroklubbens tidigare ordförande Anna-Karin Wase beskriver styrkorna och svagheterna hos Allegrobåtarna som &amp;quot;Allegrobåtens största fördelar är säkerhet, bekvämlighet och dess goda seglingsegenskaper - inte minst på öppet hav. I en Allegrobåt kan man känna sig trygg i vetskap om att det inte finns några fel i grundkonstruktionen som kan orsaka haveri. Man kan leva ett trivsamt liv ombord även under långsegling, laga mat, baka och gå på toa utan alltför akrobatiska övningar. Båten rör sig så fint i vattnet, även i grov sjö, att man mår bra och kan vila på frivakterna.&amp;quot;&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
[[Image:Lyra-kryss.jpg|thumb|Allegron Lyra på kryss]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Mer blandad i sin värdering är Curt Gelin i sin klassiska båtöversikt &amp;quot;500 Segelbåtar i test&amp;quot; (Nautiska förlaget 2005): ”Seglingsegenskaperna är goda för en tung, långkölad 27-fotare. Underskuret förskepp övervinner långkölarnas traditionella lovgirighet. Allegro 27 är därför relativt välbalanserad och ligger lagom bestämt på rodret, något som ger utmärkt kontakt med båten. Kursstabiliteten är utmärkt och en stor tillgång på långfärd.&lt;br /&gt;
I hård vind är järnkölen något för lätt och djupgåendet för litet. Liksom många långkölare har båten således inte den för oceansegling önskvärda slutstyvheten. Räkna med rejäl avdrift och stor krängning även med små segel i frisk vind. Kosteraktern gräver i grov akterlig sjö. Båten lyfter dåligt, vilket ökar risken för att skeppa in sjö över aktern. Å andra sidan är sittbrunnen liten, så att den viktiga långskeppsstabiliteten ändå inte äventyras. Vändradien är stor, större än normalt för långkölade segelbåtar eftersom rorkulten tar i akterpulpiten och begränsar manöverförmågan.” Men även Gelin finner Allegro 27:an konstruktionsmässigt robust och utan speciella fel.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
De flesta allegroägare tycker nog att både Wase och Gelin har rätt i sina beskrivningar av Allegro 27:an - båten uppför sig som en långfärdsbåt men är förvånansvärt vek för att vara känd som &amp;quot;den lilla jordenruntseglaren&amp;quot;. För den som INTE tänkt sig segla jorden runt i en drygt åtta meter lång båt ger kombinationen av liten båt och sjövärdighet däremot ett antal fördelar i hemmavattnen. Den blir här en bra östersjöbåt, tillräckligt sjösäker för de öppna etapperna och samtidigt en hyfsat lättseglad skärgårdsbåt. Att det trots allt rör sig om en 60-talskonstruktion ger ju begränsningar som ska vägas mot det ofta måttliga priset för de idag rätt gamla båtarna. De uppenbara nackdelarna ligger kanske främst i manöverdugligheten i hamnar och trånga passager. Vändradien är som sagt stor och det kan vara äventyrligt att backa i trånga hamnar då kombinationen lång köl och ibland underdimnesionerad motor gör den svårstyrd om det blåser lite.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Anmärkningsvärda resor med Allegro 27:or ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Asiak, med familjen von Heine, seglade till Västindien 1971.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
s/y Barina, seglade Jorden runt 1994-99.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Allegro 27 i litteraturen ===&lt;br /&gt;
[[Image:Getxinfo.jpg|thumb|Omslaget till s/y Glädjen]]&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Alfvén, Inger. &amp;quot;s/y Glädjen&amp;quot; Stockholm 1979 (filmatiserad 1989).&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Boken handlar om ett par som ska göra en atlantsegling för att lappa ihop sitt äktenskap. Till detta skaffar de en gammal båt som redan en gång tidigare använts av en familj som försökt lösa sina familjeproblem med hjälp av båten. Den senare kvinnans sökande och funderande kring den första familjens resa ger två parallella historier i boken. I den första seglatsen förolyckas både mannen och en son. I den andra seglatsen klarar de sig, även här tack vare kvinnans slutliga mod.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari. &amp;quot;Vi älskar att segla&amp;quot; Stockholm 1989.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (ill). &amp;quot;Friskt vågat : med S/Y Optimal till Medelhavet&amp;quot; Stockholm 1991.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Forsell, Elsmari (förf), Eriksson, Bert (foto). &amp;quot;Vårt liv ombord&amp;quot; Stockholm 2006.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
=== Tekniska data ===&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
Konstruktion: Skrov och däck i glasfiberarmerad polyester enligt handuppläggningsmodellen. Skrov i enkellaminat, däck och rufftak i sandwichkonstruktion. Rostfria kölbultar.&lt;br /&gt;
&lt;br /&gt;
{| &lt;br /&gt;
| Längd överallt: || 8,03 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Längd i vattenlinjen: || 7,32 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Bredd: || 2,76 m 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Djupgående: || 1,25 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Deplacement: || 3,0 / 3,4 ton 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kölvikt: || 1,3 ton&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Segelyta: || 31 kvm 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Rigg: || Masthead - stående på rufftak&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Kojplatser: || 5 	  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Ruffhöjd: || ~ 1,70 m&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Lystal: || 1,0  	&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Motor: || Volvo Penta MD7 13Hk, Yanmar 8Hk&lt;br /&gt;
|- &lt;br /&gt;
| Konstruktör: || Lars Olof Norlin&lt;br /&gt;
|}&lt;/div&gt;</summary>
		<author><name>Ivalu</name></author>	</entry>

	</feed>